USA:s tillbakadragande ökar osäkerheten här

USA drar tillbaka 700 marinsoldater från Norge. Ryssland är den tydliga vinnaren på den märkliga åtgärden.

Delar av den ryska Norra flottan.

Delar av den ryska Norra flottan.

Foto: Mil.ru/Wikimedia commons

Ledare2020-08-10 03:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Under senhösten kommer USA att gå från att ha omkring 700 marinsoldater stationerade i Norge till att ha 20 stycken, rapporterar The Barents Observer. Tidigare har marinsoldaterna varit i Norge på ett roterande sexmånadersschema. 

Men nu är det slut på den sedan 2017 rådande ordningen och de amerikanska marinsodlaterna kommer framöver i princip enbart att besöka Norge för särskilda träningar. Den norska försvarsmakten trycker stenhårt på att det handlar om en utveckling av samarbetet och att USA periodvis kommer att ha fler marinsoldater i Norge än tidigare. Det gäller dock i samband med stora övningar och närvaron hade då sannolikt ökat ändå.

USA håller som bäst på att prioritera om sina militära resurser. Tidigare har noterats bland annat en minskning om 10 000 man stationerade i Tyskland. USA kan på goda grunder väntas fokusera mer på konflikten med Kina i Stilla havet. Likafullt är Arktis en högprioriterad region för USA vilket gör tillbakadragandet svårbegripligt. Norge är en utmärkt plats att träna soldater för arktiska förhållanden. Marinsoldaterna kommer inte mycket längre norrut än så och det har bidragit till att öka säkerheten i norra Europa.

På motsvarande sätt har tillbakadragandet ofrånkomligen en destabiliserande effekt. Generalmajor Karlis Neretnieks, även ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien, har vid flera tillfällen uppmärksammat att Norrbotten i själva verket är ett lika strategiskt utsatt område om Gotland

Scenariot går ut på att Ryssland från den nordligt belägna Kolahalvön utför ett begränsat anfall mot Finland och Sverige för att placera ut långräckviddiga vapen, främst luftvärn, i till exempel Kirunaområdet. Det skulle ge ett närmast openetrerbart skydd för den ryska Norra flottan. Därutöver skulle Ryssland kunna agera med alla typer av stridskrafter på Nordkalotten. Skulle Ryssland lyckas ta sig ända till den norska kusten närmast omintetgörs Natos möjligeter att operera i området.

Det scenariot har precis blivit mycket lättare för Ryssland att genomföra om de uppfattar det som behövligt. För Sveriges del, men givetvis även för Finlands och Norges, är beslutet en katastrof. Försvaret av norra Sverige är minst lika beroende av amerikanskt stöd som någonsin Gotland.

Till detta kommer förstås att Sverige leds av en regering som inte förmår att prioritera rikets försvar över något annat budgetområde. Sammantaget går det inte göra någon annan bedömning än att den svenska säkerheten är i en nedåtgående trend. Och värst är det för norra Sverige.