Samtidigt samlar han överlägset flest sekulära väljare, medan Trump – som väl ingen skulle beskriva som from – har regelbundna kyrkobesökare som en av sina viktigaste väljargrupper. Hur hänger detta ihop?
Svaret ligger i den sekularisering som pågår i USA. Ronald Inglehart, en av världens främsta experter på sekularisering, skriver i en jämförande artikel i tidskriften Foreign Affairs att den snabbaste rörelsen bort från religion under 2000-talet har skett i USA. Länge var USA motbeviset mot att ekonomisk modernisering skulle leda till sekularisering. Nu är USA, enligt Inglehart, världens elfte minst religiösa land.
I politiken har detta lett till att gruppen väljare utan koppling till något religiöst samfund har vuxit. Omkring en femtedel av väljarkåren saknar formell religiös identitet. De är därmed en större grupp än de vita evangelikala väljare som har varit basen för den ”kristna högern”. De icke-religiösa har också i ökande grad samlats hos Demokraterna. Bland väljarna i 2016 års val uppgav sig 15 procent ha ”ingen religion”. Av dessa röstade 67 procent på Clinton. Detta var den överlägset största religionsgrupperingen som Clinton vann.
Att Biden lyfter fram sin tro, men samtidigt är försiktig med att koppla tron till några särskilda politiska sakfrågor, kan ses som en anpassning till en alltmer icke-religiös väljarsammansättning.
Bland Republikanernas väljare är det enligt Gallup alltjämt en majoritet som uppger att religionen är viktig i deras dagliga liv, och nästan hälften deltar i gudstjänster varje vecka eller nästan varje vecka.
Inom gruppen vita evangelikala protestanter finns inga illusioner om att Trump skulle vara förebildlig.Däremot anser en majoritet att Trump kämpar för vad de tror på, och att Trumpadministrationen har främjat evangelikala kristnas intressen. Detta öppnar för fortsatt stöd åt Trump, hans egna tillkortakommanden till trots.
På ett sätt är det tydligt att det är Bidens väljarkoalition, med det stora inslaget av väljare utan religion, som har framtiden för sig. Den tilltagande sekulariseringen kommer av allt att döma att gynna Demokraterna. Men i 2020 års val är saken inte lika självklar. Här handlar det om att mobilisera, att få folk att rösta. I det avseendet kan religionen, med dess koppling till starka övertygelser och vana av gemensamt agerande, fortfarande tala till Trumps fördel.
Daniel Braw är fristående utrikesdebattör.