Den går ut på att stävja opioidkrisen, ökningen av läkemedelsberoende och dödsfall i överdoser. Biden vill investera hela 125 miljarder dollar, mer än 1 000 miljarder svenska kronor, i förebyggande och behandling under tio år. Krisen beskrivs som en epidemi.
Om det rår olika uppfattningar om vilken risk coronapandemin utgör, är den politiska enigheten om opioidkrisen desto större. För tre år sedan utlyste president Trump nationellt hälsonödläge.
Att det verkligen rör sig om en kris visas tydligt av siffrorna. Under åren 1999-2018 dog 450 000 amerikaner av överdoser av opioider. Enligt presidentens rådgivningsorgan Council of Economic Advisers kostade opioidkrisen nästan 700 miljarder dollar under 2018, en summa som innehåller både sjukvård, med behandling, och värdet av alla förlorade liv.
Både Biden och Trump har en utmaning i att göra sin förmåga att lösa krisen trovärdig. Biden hänvisar till arbetet i frågan han utförde som vicepresident, men dödstalen ökade i relation till befolkningen. Dödsfallen i heroinöverdoser ökade från 1 per 100 000 invånare år 2010 till 4,9 år 2016. Dödsfallen i överdoser av syntetiska opioider som fentanyl och tramadol ökade från 1 per 100 000 invånare år 2013 till 6,2 år 2016.
Hoppet står till att åtgärder som inte har utförts i samma skala eller med samma energi tidigare nu ska ge effekt. En aktuell bok av Nobelpristagaren i ekonomi Angus Deaton och ekonomiprofessorn Anne Case visar hur ökningen av ”dödsfall i förtvivlan” (suicid, överdoser och alkoholrelaterade dödsfall) har en tydlig koppling till utbildningsnivå. ”Utbildning, i synnerhet klyftan mellan de som har och de som saknar universitetsexamen, har allt tydligare delat upp befolkningen i en grupp som har det bra och en grupp som klarar sig dåligt”, skriver Deaton och Case.
Den senare gruppen har fått sämre ekonomi och sämre chanser på arbetsmarknaden, men inte bara det: Deaton och Case förklarar de sämre hälsoutfallen med att även familjer, samhällsgemenskap och värdesystem har vittrat ner. Det är en livsstil som håller på att upplösas – och i upplösningens spår följer dödsfallen.
En sådan förklaring lämpar sig dåligt för valkampanjer med slagkraftiga budskap och löften om kraftfulla åtgärder. Men om den stämmer, kommer vilken president det än blir efter valdagen att få fortsätta kämpa i uppförsbacke mot USA:s opioidkris.
Daniel Braw är fristående utrikesdebattör.