I den svenska medborgarskapslagens första paragraf står det att ”medborgarskapet förenar alla medborgare och står för samhörighet med Sverige”. Men Sverige ställer nästintill unikt låga krav på den som vill bli svensk medborgare. Kan man bygga gemenskap kring formella krav utan konkret innehåll? Det är tveksamt.
Tidigare har det över huvud taget inte funnits någon paragraf om betydelsen av det svenska medborgarskapet. Men 2013 gjorde lagstiftaren det tydligt att medborgarskapet är en symbol för delaktighet och samhörighet, som förenar såväl nuvarande som nya svenskar.
Nästan alla andra europeiska länder ställer högre krav på den som vill bli medborgare än vad Sverige gör. Förutom det mest basala, såsom vistelsetid och skötsamhet, handlar det framför allt om språk- och samhällskunskaper. I Sverige har vi bara krav om vistelsetid och skötsamhet.
Krav om till exempel språkkunskaper för medborgarskap har tidigare betraktats som kontroversiellt. När Folkpartiet presenterade sitt språkkravsförslag i valrörelsen 2002 utlöstes en omfattande integrationsdebatt. Sedan dess har intresset för att uppvärdera det svenska medborgarskapet varit synnerligen svagt, åtminstone fram till för några år sedan.
Medborgarskapets låga status har förmodligen bidragit till att det uppstått olyckliga identitetsdiskussioner om vem som är svensk och inte. Vissa vill få det att handla om etniskt eller religiös identitet – eller både och. Hur ska man annars förklara att folk ibland talar om ”andra generationens invandrare” även om svenska medborgare som är födda i Sverige? Det ger inte uttryck för samhörighet som förenar.
Det behöver inte vara så. Vi bör i stället eftersträva en samhällsgemenskap som bygger på medborgarskapet. Om inte riskerar vi att låta andra faktorer, exempelvis etnicitet – som individen själv inte kan påverka, diktera villkoren för samhällsgemenskapen.
Medborgarskapet bör inte ses som ett mål på vägen till integration. Det bör i stället vara slutmålet, där den som förvärvat svenskt medborgarskap inte ska behöva betraktas som någonting annat än just svensk medborgare – om nu inte personen själv vill annat.
Medborgarskapets status måste därför höjas och ett steg i rätt riktning är att höja kraven för att bli svensk medborgare. Det skulle ge den legitimitet som krävs för att det ska bli möjligt att bygga en samhörighet kring medborgarskapet. Det skulle främja ett mer inkluderande samhälle.