Det har med vårdagjämningen att göra. En ecklesiastisk fullmåne senare, på nästkommande söndag, infaller alltid påskdagen – uppståndelsens dag.
Det är dansen mellan den kyrkliga fullmånen och vårdagjämningen som gör att påsken ibland lurar vår egen tidsuppfattning. Så har det varit ända sedan kyrkomötet i Nicaea år 325. Även om symboliken inte var riktigt tänkt så, blir påsken en ännu ljusare högtid i år när den infaller så nära inpå vårens första dag.
Från och med nu blir dagen längre än natten. I detta finns det något för alla att knyta an till, oavsett vad man tror, eller om man inte tror alls. Varm vårsol (för agnostikern som ändå vill tro på under), god mat och samvaro med nära och kära kan räcka långt. Påsken är god nog som några extra lediga dagar för dem som får det. Det skänker hopp åt de flesta.
Och om det är något som många behöver just nu så är det hopp. Pessimismen i landet är rekorddjup. Det framgick av årets SOM-undersökning som presenterades häromveckan. Tre av fyra svenskar anser att landet är på fel väg – den högsta siffran på mer än tio år.
Den hänsynslösa brottsligheten oroar allra mest. Samtidigt har nästan hälften fått se sin ekonomi försämras av dyrtiderna, och den ekonomiska pessimismen närmar sig 90-talskrisens nivåer.
När nyhetsflödet dessutom blixtrar av krig, terror och grymheter är det mänskligt att misströsta. Men precis som årstiderna förändras finns det ljus vid horisonten.
Påsken är en läglig påminnelse om hoppet som alltid finns, till och med i de mörkaste tider. Den befinner sig i gränslandet mellan den svåraste smärtan och den största glädjen. Sorgen under långfredagen slutar i triumf på påskdagen, när livet återkommer. Hoppet som går förlorat kommer tillbaka igen.
Även om det kanske inte känns så för den som blickar ut över omvärlden, går vi faktiskt mot ljusare tider. Precis som vintern blir vår, blir natten en ny dag. Borta är vintermörkret, nu när dagsljuset återvänder. Sakta men säkert blir varje dag lite längre än natten.
Bara dagsljusets återkomst kan kännas som en återuppståndelse. Den som inte firar påsk kan åtminstone fira detta i helgen. Ett litet ljus kan räcka för att jaga bort de mörkaste tankar.
April kan vara högst oberäknelig, nästan grym, när det kommer till vårsolen. Men när den väl lyser går det nästan att skymta sommaren. Då vet man att det finns hopp. Det gör det alltid.