Tuta om du vill ha mer elbilselitism

Från 1 april ska bensin- och dieselbilar beskattas ännu hårdare, och el- och laddhybridbilar med nollutsläpp få ytterligare bonus.

De som köper elbilar har i huvudsak råd att göra det även utan stödsystemen. Bonus malus-systemet är en ren omfördelning till de mer välbeställda.

De som köper elbilar har i huvudsak råd att göra det även utan stödsystemen. Bonus malus-systemet är en ren omfördelning till de mer välbeställda.

Foto: Terje Pedersen

Ledare2021-03-03 05:30
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Regeringen ser klimatfrälsningen i bonus malus-systemet. Detta system missgynnar dock människor på landsbygden och de som inte har råd med en elbil. Utan påvisbar effekt till förmån för miljön, fortsätter regeringen med sin elbilselitism.

I en riksdagsdebatt (25/2) framhäver Lorentz Tovatt (MP) att resultatet blivit en stor ökning i antalet elbilar i Sverige. Emellertid tyder det mesta på att ökningen inte kan härledas till bonus malus-systemet. 

Visserligen har elbilsförsäljningen ökat mycket de senaste åren, men den följer också en tydlig trend som började redan tidigare. Det fanns exempelvis en handfull laddbara fordon i Sverige 2013, medan det fanns över 50 000 i början av 2018. Att systemet verkar ge ringa effekt bekräftas också av Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet.

Förutom att systemets effekt kan ifrågasättas är det också en dyr affär. Bonus malus-systemet är tänkt att finansiera sig själv. Skattedelen ska finansiera bonusen. Trots detta har bonusen överskridit skatten med 674 miljoner kronor på två år. Dessutom innebär denna finansiering i teorin att man avser sälja många fler bensin- och dieseldrivna bilar för att finansiera den höga bonusen. Trots detta ska bonusen nu höjas.

Riksrevisionen har påtalat att en oproportionerligt stor del av bonusen fördelats till storstäderna. Samtidigt är det i högre utsträckning landsbygdens medborgare och företag som behöver konventionella bilar som kan köra långa sträckor. I ett självfinansierande system blir det alltså landsbygdens bilskatt som sponsrar storstadsbornas elbilsbonusar. Detta är särskilt fräckt när landsbygden har lägst antal laddstationer. Jämför exempelvis Norrbottens 158 stycken med Stockholms 3 172.

Bonusen ger inte heller i storstäderna någon märkbar skillnad för gemene man. I Stockholm, som har störst andel elbilar, ägs de flesta av företag, och de flesta som i nuläget köper elbilar behöver inte bonusen för att göra det.

Därtill saknar regeringen siffror på om människor och företag byter ut en gammal bil mot en ny elbil, eller om man bara köper en till. Under 2020 nyregistrerades cirka 30 000 elbilar. Samtidigt gick det totala antalet personbilar i trafik upp med över 54 000, vilket borde påkalla eftertanke.

Förutom att bonus malus-systemet går back och inte kunnat bevisas verkningsfullt tenderar bonusen att gå till de som redan har råd med en elbil. Systemet träffar helt fel och borde slopas snarare än förstärkas.