Tufft brottsförebyggande ansvar för skolpersonal

Skolan har blivit en brottsplats. Det slås fast i delbetänkandet till Skolsäkerhetsutredningen som skolminister Lotta Edholm (L) mottog på onsdagen.

Så ja. Nu när dagens diagnotiska matematikprov är ur vägen har det blivit dags för underrättelseverksamhet.

Så ja. Nu när dagens diagnotiska matematikprov är ur vägen har det blivit dags för underrättelseverksamhet.

Foto: Kallestad, Gorm

Ledare2024-03-11 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Utredningen tillsattes av den socialdemokratiska regeringen för att ta fram åtgärder mot skolattacker. Men för att möta gängkulturen bland barn och unga utvidgades uppdraget av den borgerliga regeringen till att omfatta brottslighet i vidare mening. 

I dag är skolans säkerhetsarbete inte reglerat i lag. Den luckan vill Jonas Trolle täppa till och ”förtydliga”. Men i många delar hänskjuter utredningen åt Polismyndigheten, Brottsförebyggande rådet och Skolverket att ta fram stödmaterial. Förslagen är genomgående vagt formulerade och det är inte lite som läggs över på skolorna att uttolka. 

Skolhuvudmännen ska bli skyldiga att kartlägga förekomst, orsaker och åtgärder gällande brottslighet i anslutning till verksamheten. Analyser ska dokumenteras i lägesbilder och åtgärdsplaner.

Men det finns mer konkreta förslag. Huvudmannen föreslås bli skyldig att vidta åtgärder för att hålla obehöriga borta från verksamheternas lokaler under skoltid och se till att det finns beredskap för allvarliga våldsincidenter. 

Enligt direktiven har utredningen också mandat att ta ställning till möjligheten för skolpersonal att utföra kroppsvisitationer, men här har utredaren klokt nog gjort en snävare tolkning. Rektorer ska kunna besluta om att utvald personal får undersöka väskor och ”andra föremål”, till exempel elevernas skåp. Att låta skolpersonal kroppsvisitera elever i beroendeställning vore däremot ett långtgående steg. Det tangerar gränsen för polisiära uppgifter. 

Häri ligger också det stora dilemmat. Är det verkligen rimligt att låta skolans personal axla ett så tungt ansvar för brottsförebyggande arbete? Var går gränsen för skolans uppdrag?

Skolan är redan i dag en rå arbetsmiljö för lärare och annan personal. Personalen utsätts allt oftare för misshandel och hot. Eventuella gängkopplingar gör att hot om repressalier hänger över den som vågar agera.

Det är självklart att skolan måste kunna dela information och anmäla elever till polisen. Men skolans personal har också sitt eget kärnuppdrag och sin egen säkerhet att se till. Skolans personal är varken poliser eller ordningsvakter. 

Det finns goda skäl för skolor att göra mer för att hålla koll på sina elever och vilka som går in och ut på skolområdet. Men det är också ett mycket tungt ansvar som nu kan komma att läggas på rektorer, lärare och annan personal i skolan.