I år beräknas Sverige satsa 2,2 procent av BNP och målet är 2,6 procent till år 2028.Det är inte konstigt att det kommer kritik och att många vill se en höjning av anslagen redan nu. Det råder krig i Europa. Ryssland, Iran och Kina hotar världsfreden. Senast världen var i en lika hotfull situation, på 1950- och 60-talen, satsade Sverige 4 procent av BNP på försvaret.
Kanske kommer kravet om ökade försvarsutgifter snart komma också från andra Natoländer. I sommar ska Nato hålla toppmöte i Haag. Det talas om att organisationen då kommer att sätta 3 procent av BNP som riktvärde för de allierade ländernas försvarsutgifter.
En sådan höjning av försvarsanslagen vore inte konstig med tanke på den säkerhetspolitiska utvecklingen. För oss i Sverige sker återuppbyggnaden dessutom från en låg nivå. Vi underfinansierade försvaret under många år, vilket har lämnat oss med många brister. Så sent som 2021 lade den rödgröna regeringen ynka 1,1 procent på försvaret.
Ett lands försvarsförmåga är ett system av system, och i det svenska försvaret finns uppenbara luckor i försvaret som behöver täppas till. Inte minst har kriget i Ukraina pekat på åtminstone tre nya områden där Sverige ligger efter.
Det första är luftvärn. Ryssland angriper civil infrastruktur och befolkningscentra för att bryta ukrainarnas motståndsvilja. Det är sannolikt den strategi som skulle användas också mot oss. Ändå saknar vi ett luftvärn avsett att skydda den egna civilbefolkningen. Polen – som är det land som följer Ukrainakriget från första parkett – bygger ett luftvärn som är 20 gånger så stort som det svenska.
Ett annat område är kryssningsrobotar för att bekämpa fienden på långt håll. Sverige har anskaffat kryssningsrobotar för JAS-Gripen men vi behöver fler robotar och som kan skjutas även från fartyg och från marken. Det är i praktiken en helt ny förmåga som måste byggas upp. Precis som med luftvärn handlar det om dyr teknik.
Sist men inte minst har Ukrainakriget visat behovet av drönare: både egna för spaning och bekämpning men också förmågan att skydda sig mot fiendens drönare. Även här står Sverige som bäst i startgroparna för att skapa en egen förmåga. Behoven av materielinköp och utbildning är stora.
Lägger man samman bristerna med det förändrade världsläget är det tydligt att Sverige måste växla upp. Frågan är om situationen har uppfattats av riksdag och regering?