Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), lovar att den höjda reduktionsplikten kompenseras av skattesänkningar. Men dieselskatten höjs ju.
Tidöpartierna vill öka reduktionsplikten från sex till tio procent. Den verkliga inblandningen i diesel och bensin kommer påverkas, och i slutändan avgöras, av hur mycket el bränsleleverantörerna säljer i sina laddstationer för elbilar. Ju mer el bränsleleverantörerna säljer, desto mindre inblandning krävs i diesel samt bensin, samt vice versa.
Presskonferensen om höjningen samt efterföljande intervjuer präglades av motstridiga budskap. Å ena sidan ger Tidöpartierna konkreta löften om att det här inte ska drabba hushåll och företag vid pump. ”Utsläppen minskar och priset blir lägre”, förklarade Sverigedemokraternas miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) förklarade att sänkt skatt kompenserar för priseffekterna. Det var definitiva besked. Inga kanske, här inte. ”Inblandningen av biobränslen kan öka utan att priset vid pump höjs”, lovade Pourmokhtari.
Å andra sidan förklarar man att man inte kan ge några garantier. På diesel är den skattesänkning regeringen hävdar ”mer än väl” ska kompensera för det dyrare biobränslet i själva verket en höjning. Vid nyår höjs dieselskatten nämligen med elva öre. På bensin sänks den med 75 öre.
För ett år sedan försökte regeringen slå i väljarna att bensinskatten sänktes med 1,64 krona och dieselskatten med 43 öre. I själva verket sänktes skatten på bensin med 60 öre medan skatten på diesel steg med 15 öre.
Att Tidöpartierna kommunicerar skattehöjningar som sänkningar beror rimligtvis på att de jämför med teoretiska skattehöjningar de kunde ha gjort men avstår från. Ett bedrägligt sätt att argumentera. Antingen sänker man skatten eller så höjer man den.
Det inger inte heller förtroende att det Tidöpartierna presenterar nu är väldigt långt från de löften som ställdes ut under valrörelsen. Detta försvaras lite vagt med att EU:s regelverk inte medger mer. Må så vara, men hade Tidöpartierna inte koll på detta före valet?
Om det nu är så att Tidöpartierna kläms mellan sina egna löften och EU måste de välja sida. Vilka är viktigast – de svenska väljare vars röster man tjatade sig till eller eurokrater som förlorar varken röster eller pengar på det här.
Ett år fick de väljare Tidöpartierna uppvaktade flitigast under valrörelsen uppleva viss lättnad. Det här är inte vad vi kom överens om. Svekdebatten är ofrånkomlig.