Ledare: Terrorlagstiftningen är ett dilemma

Arbetet påbörjades redan 2017 av den dåvarande rödgröna regeringen men har dragit ut på tiden. Därför är det ingen slump att beredningen av lagstiftningen accelererat som ett led i den pågående Natoprocessen.

Turkiet har varit tydligt med att Sveriges arbete mot terrorism är en knäckfråga för att säga ja till vår Natoansökan. Förbudet mot deltagande i terrororganisationer har framstått som ett krav. Samröre med terrororganisationer är sedan tidigare kriminaliserat, men regeringen vill – trots att Lagrådet invänder – gå längre.

Lagförslaget innebär att individer som själva inte begår terroristbrott, men möjliggör att sådana kan begås av andra, ska kunna dömas. Exempel på handlingar som blir straffbara är att ordna lokaler och transporter, eller logistik och administration, men även sysslor som att passa barn eller laga mat åt terrorister. Många minns de svenska medborgare som reste för att strida för Islamiska staten, IS, och sedan hävdade att de ägnat sig mer åt sjukvård och matlagning. I det perspektivet är skärpningen behövlig, men det betyder inte att lagen är oproblematisk. Svensk rätt bygger på principen att varje individ svarar för sina egna handlingar, inte andras. Detta kommer nu delvis att ändras.

Lagrådet har också varnat för att lagen inte ger en tillräckligt tydlig definition av vad en terroristorganisation är, och att domstolarna därför kommer att få svårt att tillämpa lagen på det sätt som avses. Terrorforskaren Hans Brun tror inte att lagen kommer få någon effekt, eftersom förbudet bortser från att dagens terrorister oftast agerar ensamma. Och även i de fall då kopplingar till en terrororganisation skulle kunna göras är medlemskap svårt att bevisa. ”Man kanske kan få till en fällande dom undantagsvis, men vi kommer inte få några radikala resultat”, säger Brun (SvD 9/3). En ny utredning kan därför behöva tillsättas redan när denna lagstiftning är på plats. Lagstiftningen måste hållas ajour med utvecklingen hos grupperna som ska motverkas.

Eftersom förbud mot deltagande i en organisation inskränker föreningsfriheten bedömde Lagrådet 2019 att en grundlagsändring var en förutsättning för den nya lagstiftningen. Grundlagsändringen trädde i kraft 1 januari i år, efter att riksdagen röstat ja en gång före och en gång efter valet 2022. Bara V reserverade sig. Det är alltså först nu regeringen kunnat gå fram med lagförslaget – lagom till att Natoförhandlingarna med Turkiet återupptas.

Liknande förbud finns i andra länder, inklusive Natoländer, och därför är det bra att svensk lag följer efter. Majoriteten av riksdagen står dessutom bakom lagstiftningen. Men med tanke på att lagen lämnar utrymme för vida tolkningar, likaså en risk för omvänd bevisbörda för den som ställs till svars för andras brott, måste kanske lagen utredas efter hand. Rättssäkerheten är ett svenskt kärnvärde och ska fortsatt vara det, även inom terrorlagstiftningen.