Till och med V:s partiledare Nooshi Dadgostar har nu kategoriskt förklarat att antisemitism inte har någon plats i partiet. Hon har en bit kvar för att leva upp till det, men det är är en början.
Mängden misstänkta hatbrott riktade mot judar har ökat med flera hundra procent det senaste året. Och det beror inte på att Iran har beställt alla. Antisemitism har varit ett utbrett problem under lång tid men har tyvärr blivit ännu vanligare.
Efter att Yahya Sinwar – islamist, terrorist och ledare för Hamas – dödats demonstrerade tusentals människor runtom i Sverige. I Malmö hölls en tyst minut för frihetskämpen Sinwar. From the river to the sea skanderas återkommande på torgmöten som påstås vara enbart propalestinska och inget annat. Jo då.
Hur bedrövligt detta än är är det i vart fall glädjande att kampen mot antisemitismen också har intensifierats. Kanske beror det på att själva problemet har blivit så omfattande att det inte går att se bort ifrån. Men till och med Vänsterpartiets ledning har börjat att aktivt och kategoriskt ta avstånd från antisemitism. Partiet har till och med inlett uteslutningsärenden mot flera partiföreträdare. Nog för att V är partiet som gick till val tidigare i år huvudsakligen på sitt stöd för Palestina och aktivt uppvaktade väljargrupper där antisemitismen är särskilt stor. Men det är bättre att en syndare vaknar sent än inte alls.
Och även om V har långt kvar för att börja kunna uppträda med någon som helst trovärdighet när det gäller kampen mot antisemitism har de åtminstone inlett det arbetet. Det är mer än man kan säga om SVT.
Det tog bara ett år från det att Stina Wollter blev påkommen med att sprida antisemitiska myter om organiserad israelisk organhandel tills hon förärades ett eget program i public service förnäma tv-kanal. Där ska hon i bästa kroppsaktivistiska anda träffa nakna kändisar och prata vänsterkulturnonsens. Och då är det ju lugnt, förklarar SVT:s ledning.
Stina Wollters antisemitiska inlägg och hennes brist på ärliga ursäkter är inget problem eftersom hon bara ska göra ett kulturprogram. Det är svårt att avgöra om det hela är märkligt upphöjande eller vansinnigt nedlåtande mot kulturprogram. Men mer än något annat skvallrar det om den ogenomträngliga åsiktsbubbla som präglar SVT:s ledning.
Stina Wollter ska få leda ett kulturellt nakenprogram i SVT. Lite antisemitiska uttalanden var inget problem.
Alla vet att detta aldrig skulle kunna inträffa i den andra riktningen. Det är lika otänkbart som detta är självskrivet.
Judiska centralrådet har portat Vänsterpartiet från sina minneshögtider. Kanske är det dags för organisationen att överväga att göra detsamma med SVT.
Till detta kommer förstås också diskussionen om cancellering eller deplattformering eller vad man än vill kalla det. Är högern hycklare som vill förneka Wollter en plattform i public service enbart på grund av hennes åsikter? Tveksamt. Ingen seriös debattör har exempelvis krävt att Wollter ska kastas ut från Instagram där hon har en enorm följarskara och där alltsammans har utspelat sig.
Samtidigt går det förstås inte att förneka att poängen ju är att Wollter är ett olämpligt val som programledare just på grund av hennes åsikter. Och ett fritt och demokratiskt samhälle behöver ha ett mycket öppet samtalsklimat för att vara välmående. Ett offentligt samtal där även obekväma åsikter kan uttryckas. Varför skulle inte Stina Wollter omfattas av detta? Om detta kan sägas två saker.
För det första är inte alla åsikter lika. Inte bara i bemärkelsen att alla samhällen alltid har ämnen som är tabubelagda, utan också och kanske främst i att det finns sådant som vi har slagit fast och som inte tjänar på vidare debatt. Slaveri är dåligt. Det behöver inte diskuteras vidare utan vi kan lugnt ta gemensamt avstånd från det. Antisemitsm är också dåligt och har närmast en lika lång historia som slaveriet. Det är inte fel att förpassa dessa grundmurade ställningstaganden till en särskild kategori där den som ändå vill anamma detta tankegods placerar sig utanför det civiliserade samtalet.
För det andra är det skillnad på att omfattas och att belönas. Wollter har rätt att uttrycka sina djupt vanskliga åsikter, men det är fel att belöna henne och inte låtsas om dessa uttalanden. Vilket är vad SVT gör när man ger henne ett prestigefyllt uppdrag som programledare.
Givetvis är det ingen som tror att SVT kommer att ändra sig. Men nog måste det vara pinsamt även i den rätt tillknäppta miljön att just nu vara sämre på att hantera antisemitism än till och med Vänsterpartiet?