Tidöpartierna presenterade vid en presskonferens i förra veckan utredningar om tidsbegränsade visitationszoner och anonyma vittnen, samt förslag att ge kommunerna större brottsförebyggande ansvar. ”Nu börjar bokstavligt talat paradigmskiftet”, förklarade statsminister Ulf Kristersson (M).
Visitationszoner, områden där polisen utan konkret misstanke har möjlighet att undersöka människor och fordon, kan ha effekt. Det får dock anses tveksamt om de leder till att vapen, knark eller kriminella i någon större omfattning tas från gatorna. Visitationszonerna lär snarare fungera som en hastighetskontroll. Alla kör lagligt förbi kontrollen och ingen tar med sig kontraband in i visitationszonen.
Tankarna om anonyma vittnen kan justitieminister Gunnar Strömmer (M) kasta i papperskorgen redan nu. De förtjänster anonyma vittnen för med sig faller på att rättskedjan inte är oförvitlig. Systemet ger helt enkelt enskilda poliser och åklagare möjlighet att dölja brister och övertramp. Må vara att det inom rättskedjan finns de som efterlyser anonyma vittnen, men så länge det inte går att fullt ut lita på polis och åklagare är de själva det största hotet mot att de ska ges sådana möjligheter. Här kan nämnas härvan med Karl Hedin och det allt annat än förtroendeingivande år polismyndigheten haft med upprepade tjänstefel och avskedade poliser
Även Tidöavtalets förslag om hemliga tvångsmedel för att komma åt gängkriminaliteten hör hemma i papperskorgen. Utredningen Tidöavtalet i denna del bygger på kom till på uppdrag av förra regeringen. I betänkandet föreslås att de brott som ska motivera hemliga tvångsmedel utökas till att även omfatta grovt dataintrång, sexualbrott mot barn, barnpornografi, utpressning och grov utpressning, mened, övergrepp i rättssak, grovt jaktbrott och grovt insiderbrott. Men också att hemliga tvångsmedel frapperande nog ska få användas utan brottsmisstanke och mot vem som helst. Mycket av detta har ingen eller högst marginell inverkan på kriminella gäng.
Regeringen solkar alltså inte bara ner de bra förslagen genom att blanda dem med de dåliga, den går också delvis i de rödgrönas fälla. Dels genom att anamma idén om att jägare är måste övervakas, dels genom att gå i de rödas fälla och göra sig ovän med den jagande delen av sitt eget väljarunderlag. Moderaterna överger inte minst den egna partitraditionen av att värna rättssäkerhet och personlig integritet. Man borde veta bättre.