Kvinnor röstar oftare tar till vänster och män oftare till höger. Så ser det ut i Sverige och hela västvärlden och har gjort det senaste halvseklet.
Men för att skildra fenomenet valde SVT Agenda att ensidigt beskriva det som ett problem att män röstar höger. För att trumma in budskapet hade de bjudit dit Lucas Gottzén, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Gottzén ägnade sex minuter åt att förklara att unga män är misogyna, antifeminister som inspireras av Trump och Jordan B. Peterson. ”Manosfären” och högern består av losers och undergräver på sikt demokratin. Därmed ansågs ämnet avhandlat.
Inslaget var ett praktexempel på det så kallade problemformuleringsprivilegiet. Begreppet myntades av författaren Lars Gustafsson i början av 1980-talet för att beskriva hur statlig svensk media redan då verkade i en vänsterlutande anda. Det handlade inte om mätbara saker som hur mycket talartid olika partiledare fick utan om vilka frågor journalistiken ställde om samhället. Hur problemet formulerades satte dagordningen för den kommande debatten.
SVT Agenda hade kunnat bjuda någon statsvetare som forskat om väljarbeteenden. Att män och kvinnor röstar olika ideologiskt var ett tydligt fenomen också på 1960-talet. Men då var det kvinnorna som oftare röstade till höger och männen till vänster. Männens rörelse mot höger började med valet 1968.
I början av 1970-talet rådde ideologisk jämlikhet mellan könen. Men sedan börjar Moderaterna få en växande andel manliga väljare och Socialdemokraterna en större andel kvinnliga. I Socialdemokraternas fall blev åren 1994-2006 ett undantag då Göran Persson lockade tillbaka männen. Det visar att röstning kopplat till kön delvis handlar om representation.
Men annars råder det relativt stor enighet om att den bakomliggande orsaken till att kvinnor gått till vänster och män till höger finns i arbetsmarknadens uppdelning. Det moderna samhället har en i hög grad könssegregerad arbetsmarknad där kvinnor oftare jobbar i offentliga yrken inom vård och utbildning, och männen ofta i konkurrensutsatt industri.
En klok utgångspunkt är att människor inte röstar olika därför att de är onda eller goda, utan därför att de bär på olika erfarenheter. Kanske skulle SVT Agenda därför tjäna på att få in medarbetare med olika erfarenheter och åsikter. Risken är annars att det blir som i söndags – en ekokammare.