Bara under månadens första dag skedde två attacker, den första mot en a-kassa (SVT 1/12). Vilken det rör sig om har inte offentliggjorts men angreppet var tillräckligt allvarligt för att serviceorganisationen Sveriges a-kassor skulle stänga ned systemet för samtliga a-kassor.
Ett par timmar senare samma dag utsattes Försvarsmakten för en överbelastningsattack som gjorde att dess hemsida låg nere i tio minuter. Att hemsidan så snabbt kunde återställas visar på att skyddet fungerar, skriver myndigheten i ett pressmeddelande (2/12). För a-kassorna har problemen varat längre, då systemet ännu inte kunde återtas i bruk efter helgen (4/12).
Redan dagen efter skedde ett angrepp mot Norrköpings kommun som tvingades gå upp i stabsläge. Hur länge angreppet varade har inte framgått, men situationen beskrivs som allvarlig (NT 4/12).
Även mer traditionella underrättelsehot har aktualiserats under de senaste veckorna. Dels i och med det uppmärksammade gripandet av ett par som misstänks ha varit ryska spioner (SVT 23/11). Dels den pågående rättegången mot två bröder med iranskt ursprung som bland annat har arbetat inom Försvarsmakten och Säkerhetspolisen (SR 11/11).
Det senare fallet har lyft problematiken med potentiellt dubbla lojaliteter hos svenska medborgare som har utländsk härkomst. Något som Säkerhetspolisen varnade för så sent som i september (Altinget 23/9). Enligt säkerhetsrådgivaren Carolina Angelis (Aftonbladet 4/12) är det, tillsammans med ekonomiska motiv och missnöje med sitt arbete, den vanligaste sårbarheten. Även hot mot familjemedlemmar som bor kvar i ursprungslandet kan utnyttjas av främmande makt.
Att säkerhetshoten mot Sverige ökar är egentligen ingen nyhet. Säkerhetspolisen har varnat om det i flera år. Ändå har säkerhetsarbetet legat efter. Det fungerar relativt väl hos ansvariga myndigheter, såsom Försvarsmaktens hantering av cyberattacker. Men som angreppen mot a-kassorna och Norrköpings kommun visar är beredskapen sämre i resten av Myndighets- och Kommunsverige.
Ett utvecklat säkerhetstänk krävs på alla nivåer. Känsliga uppgifter kan finnas hos flera olika myndigheter. Till exempel innebar Transportstyrelseläckan 2017 att flera hemliga agenters identitet kunde ha röjts (DN 10/12-18). På samma sätt ligger ansvaret för mycket samhällskritisk infrastruktur, såsom vatten- och energiförsörjning, hos kommunerna.
Säkerhetspolisen har återkommande betonat att det behövs en kultur där medvetenhet om möjliga risker och försiktighet premieras. I synnerhet ligger ansvaret på ledningen i offentlig verksamhet att föregå med gott exempel. En glädjande nyhet i det avseende är att anställda på Regeringskansliet har uppmanats att radera den kinesiskägda appen Tiktok från sina tjänstetelefoner (Expressen 29/11).
Förhoppningsvis är det en signal om att rikets säkerhet kommer tas på större allvar.