I Torsby kommun översvämmades riksväg 62 som orsakades omfattande skador, bland annat rasade delar av vägen ned för ett stup. Trafiken stängdes därför i båda riktningarna. Liknande trafikstopp beordrades också i Åre då Susabäcken svämmade över. Invånarna i byn uppmanades att hålla sig inomhus i flera timmar.
Även Göta älv svämmade över och fyllde Fiskehamnen i Göteborg med vatten. Utanför Hudiksvall försvagades banvallen så pass av regnet att den gav vika och rasade när ett tåg passerade. Tack och lov hade föraren varnats att hålla låg hastighet, så bara tre personer med lindriga skador behövde föras till sjukhus. Då ovädret förväntas hålla sig kvar över landet lär skadorna bli fler.
Inför stormens ankomst uppmanade ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), fastighetsägare att förbereda sig och veta hur de ska agera vid översvämning. Om enskilda är bättre beredda kan de både minska risken för skador för sig själva, och undvika att belasta räddningstjänsten. Men det lyfter också frågan hur det offentligas beredskap ser ut.
Det är bara två år sedan det så kallade tusenårsskyfallet orsakade enorma översvämningar i Dalarna och Gävle. I en utredning på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, konstaterade Länsstyrelsen i Gävleborg att det berodde på slumpen att skadorna inte blev värre och att det behövs bättre förberedande åtgärder. Visserligen var skyfallen 2021 en extrem väderhändelse, men mycket tyder på att dessa kommer bli vanligare i framtiden.
Tyvärr är infrastrukturen i Sverige inte längre i stånd att hantera det. I synnerhet är dagvattensystemet, som ska leda undan regnvattnet bristande. Större delen byggdes under 60- och 70-talen och börjar nu bli slitet och föråldrat. Underhållet har främst skett enligt en lappa-och-laga-princip. Därtill är svenska städer i dag betydligt större och mer asfalterade än när systemet byggdes.
Ansvaret för vatten och avlopp ligger på kommunerna, som sällan prioriterar underhållskostnaderna tillräckligt högt. Exempelvis är VA-taxan i många kommuner för låg för att täcka skötseln. Att därutöver kraftigt bygga ut dagvattensystem, eller annan VA ligger utanför de flesta kommuners ekonomiska möjligheter. Enligt en rapport från Svenskt Vatten tidigare i sommar uppgår investeringsbehovet för VA till 31 miljarder kronor per år.
Kommunerna måste självklart ta sitt ansvar för krisberedskapen genom att bland annat upprusta dagvattennätet. Men det är också ett nationellt intresse. Ska Sverige stå rustat för naturkatastrofer måste staten skjuta till pengar. Vi kan inte lita på slumpen när nästa storm kommer.