Stelbenthet hindrar elektrifieringen

Trots höga ambitioner har elbilar inte gjort succé i transportbranschen. Begränsningarna krockar med företagens behov.

Vem hade kunnat ana att en statlig förvaltningsmyndighet skulle vara ett hinder för utvecklingen?

Vem hade kunnat ana att en statlig förvaltningsmyndighet skulle vara ett hinder för utvecklingen?

Foto: Erik Simander/TT

Ledare2022-03-11 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Nyckelfaktorer för ett transportfordon som används yrkesmässigt är räckvidd och lastkapacitet. Två punkter där elbilarna har vissa tillkortakommanden. En nöjaktig räckvidd innebär större batterier, vilka stjäl lastkapacitet. En elbil med tillräcklig räckvidd kan alltså inte lasta lika mycket som en dieselbil.

EU:s körkortsdirektiv medger dock höjd totalvikt för lätta lastbilar som drivs av el eller vätgas. Gränsen för dessa är 4250 kg för b-körkort förutsatt att föraren haft körkort i minst två år.

Normalt är högsta totalvikt 3500 kg för fordon som körs med b-körkort. Det går dock att koppla en 750-kilos släpvagn till en bil med 3500 kg totalvikt, och på så vis komma upp i en tågvikt om 4250 kg. Denna kombination är tillåten att framföra med b-körkort.

Det finns alltså redan möjlighet att med b-körkort framföra tvådelade fordonståg med totalvikt om 4250 kg. Trots detta säger Transportstyrelsen nej till att införa körkortsdirektivets undantag om höjd totalvikt för lätta lastbilar som drivs av el eller vätgas. Det påstås vara för krångligt. 

Eftersom Transportstyrelsen menar att varken den eller polisen kan kontrollera vikten ska direktivet inte implementeras fullt ut. Myndigheten pekar också på att en bil med totalvikt över 3500 kg omfattas av reglerna för tunga lastbilar avseende bland annat kör- och vilotider och färdskrivare. Transportstyrelsen vill i stället för att implementera körkortsdirektivet hellre se en internationell uppgörelse på FN-nivå.

Det är inte första gången svenska myndigheter inte vill implementera EU-direktiv fullt ut eller hittar på egna tolkningar eller regler. Så kallad överimplementering. Vi har sett det i bland annat vapendirektivet, artskyddsförordningen och djurskyddslagen. I det här fallet försöker Transportstyrelsen överimplementera bakvägen genom att motsätta sig implementering av körkortsdirektivets undantag.

Det är tråkigt att Transportstyrelsen låter den egna stelbentheten hindra en elektrifiering av de lätta lastbilarna. Att underlätta för stora företag med klimatprofil att köpa ändamålsenliga transportbilar hade ju dessutom snart inneburit ett bättre utbud på begagnatmarknaden. Till såväl mindre företags som klimatets fromma.

Än tråkigare är det att svenska myndigheter är så villiga att införa förbud men inte undantag. Detta måste få en ändring, inte bara när det gäller transportbilar.