Givetvis i folkhälsans namn. Men även om höjd skatt kan leda till färre inköp av den beskattade varan, är den ingen garanti för lägre konsumtion – eller höjd folkhälsa för den delen.
I Danmark infördes en sockerskatt 2009 som slopades bara tre år senare eftersom den inte ledde till de förändringar i konsumtionsvanor den danska regeringen hoppats på.
Norge har sedan 2018 en höjd sockerskatt på godis och läsk. Syftet var en bättre folkhälsa och ökade intäkter till staten. Men intäkterna som beräknades landa på 1,8 miljarder norska kronor blev en miljard mindre än förväntat. Norrmännen köper nämligen sitt godis och sin läsk från Sverige i stället. Näthandeln med godis exploderade samtidigt.
För vi äter inte godis eller dricker söta drycker för att vi tror att produkterna är nyttiga – utan för att vi tycker de är goda.
Så sent som i april 2022 avslog riksdagen alla motioner om höjd skatt på sockerhaltiga produkter, godis och läsk, med motivationen att det är vanskligt att låta beskattning utgå från varors farlighet eller nyttighet eftersom erfarenheten visar att en sådan beskattning leder till svårigheter i tillämpningen och besvärliga gränsdragningsproblem.
Det går heller inte att bortse från substitutionseffekten. Konsumenten byter ut den överbeskattade produkten mot en annan lika onyttig produkt med med lägre skatt.
En amerikansk studie från 2014 visar därtill att skatten på läsk har minimal effekt på fetma (Assessing the potential effectiveness of food and beverage taxes and subsidies for improving public health) och i Storbrittanien har införandet av läskskatt år 2018 inte åtföljts av lägre nivåer av barnfetma.
När Livsmedelsverket frågade ungdomar om deras perspektiv på livsmedel och specifikt sockerkonsumtion blev svaret: “Så länge folk vet om vad som är nyttigt får de äta vad de vill” (Livsmedelsverkets PM 2022). Det ger hopp om dagens ungdomar – majoriteten anser att det är individens ansvar att söka kunskap om vilken mat som är hållbar och hälsosam och sedan agera utifrån den informationen.
Däri ligger den springande punkten. Ska du eller staten bestämma vad du får eller inte får äta och dricka?
Ungdomarna, och det sunda förnuftet, tillhandahåller en bättre väg framåt – upplys om hälsorisker samt uppmuntra till ett hälsosamt beteende. Det ger fler hälsovinster än förbud och överbeskattning. Det är därtill en fråga om individens frihet – låt den som vill unna sig.