I Norge har miljöorganisationer stämt staten för oljeutvinningen i Arktis, eftersom de menar att utvinningen bryter mot norsk grundlag som ska garantera människor rätt till en hälsosam miljö. Detta är bara ett av flera fall över hela världen där enskilda och organisationer tar till rättsliga processer för att förändra samhället via juridiken snarare än politiken.
Detta är inte något nytt fenomen, även om vi inte sett så mycket av det i Sverige ännu. I USA är det en vedertagen metod att gå via juridiken för att åstadkomma samhällsförändringar. Till exempel var det genom rättsfallet Roe mot Wade från 1973, som det slogs fast att fri abort ingick i den grundlagsskyddade rätten till privatliv.
Allt fler viktiga politiska frågor avgörs i dag av domstolar och myndigheter, i stället för folkvalda företrädare. Båda EU-medlemskapet och införlivandet av Europakonventionen i svensk rätt har gjort att det skapats nya sätt att driva frågor i domstol.
Domstolarnas ökade makt aktualiserar frågan om deras långsiktiga oberoende. Det ligger nämligen nära till hands att anta att risken för politisk intervention ökar när kontroversiella beslut läggs i domstolarnas händer. Syftet med självständiga och oberoende domstolar är att trygga en rättstillämpning som är förutsebar, rättssäker och inte minst skyddar den enskilde i statens maktutövning.
De senaste årens händelser i Ungern och Polen visar på hur den politiska makten på kort tid kan montera ned rättsstaten på ett målmedvetet sätt. För en auktoritär ledare finns det starka incitament att försvaga domstolarna.
Även om det politiska stödet för ett oberoende rättsväsende är starkt i Sverige så kan det inte uteslutas att det behöver stärkas ytterligare inför framtiden. Det är när stabilitet råder och alla är överens om grundläggande värden som vi bör stärka institutioner som kan stå emot spänningar.
I Sverige finns det vissa områden som är mer bekymmersamma sett ur ett beroendeperspektiv än andra. Det är inte de enskilda domarnas oberoende som oroar, utan det administrativa.
Domstolsverket är nämligen en statlig myndighet som lyder under regeringen. Myndigheten beslutar om domstolarnas budget och har ett stort administrativt inflytande. Och med detta inflytande följer oundvikligen en viss makt. Administrationen bör i stället vara oberoende i förhållande till regeringen.
Rättsstaten måste få goda förutsättningar att förebygga att de värden som den ska skydda inte sätts åt sidan. Detta är inte minst viktigt när makt förskjuts från politiken till juridiken.