Det krävs en hel del för att ens en profilbyggnad som står ut faktiskt ska locka människor till orten. Ta Turning torso i Malmö till exempel. Det vore väl en överdrift att säga att den är vacker, men nog är den spektakulär på sitt sätt. Utöver sin skruvade design var ju byggnaden dessutom Nordens högsta tills väldigt nyligen. Ändå vet jag ingen som har rest till Malmö tack vare Torning torso. Än mindre någon som har bosatt sig där.
Vi kan öka dimensionerna ytterligare dock utan att resultatet ändras påtagligt. Operahuset i Sydney fyller 49 år om ett par veckor och är en i sanning ikonisk byggnad. Silhuetten känns igen av människor över hela världen. Och om man ändå är i närheten lär man förstås vilja se byggnaden på riktigt. Även med en så profilerad byggnad är det inte mer än en liten del i en mycket stor mix som tillsammans skapar en turistattraktion.
Men visst finns det undantag. Jag har aldrig varit i Barcelona, men skulle gärna åka dit någon gång. Och det beror i princip uteslutande på en vilja att få uppleva Antoni Gaudís fantastiska arkitektur. Från den majestätiska basilikan Sagrada Família till det böljande bostadshuset Casa Milà.
I andra änden av spektrumet är jag inte bara villig utan känner mig nödgad att vända bort blicken eller undvika att alls gå i närheten av tillbyggnaden vid utställningshallen Liljevalchs i Stockholm. En brutal betongbunker som är så långt ifrån som vackra omgivning som det är möjligt att vara. Som av en händelse designat av Gert Wingårdh som också är en av tre arkitekter inblandade i konceptet Tillsammans Luleå som Skanska, SSAB, LKAB, Norrbottens handelskammare och LTU är del av.
Projektet har lett till skisser på diverse tänkbara profilbyggnader i Luleå, inte minst en grotesk version av nytt resecentrum. Men tanken är inte att just dessa idéer nödvändigtvis ska förverkligas. Tur det. Meningen är att främst inspirera, att få Luleå att tänka på allt vad vi kan uppnå om vi bara tillåter oss ett par riktigt fula byggnader som vi riskerar att dessutom bli kända för.
För all del. Något behöver inte vara dåligt bara för att det råkar vara nytt, stort och uppseendeväckande. Men det är inte heller egenskaper som automatiskt gör något bra. En fortsatt skepticism till folk som vill sätta Luleå på kartan medelst skrytbyggen i betong och stål är nog att rekommendera även fortsatt. Men rätt vad det är kan det förstås komma något både ikoniskt och vackert. Vem vet.