I valrörelsen 2002 föreslog Liberalerna, dåvarande Folkpartiet, att språkkrav skulle införas. Det var ett av de första politiska förslag som andades en insikt om att integrationen av nya medborgare inte fungerade klockrent. Liberalerna fick utdelning i valresultatet men från vänster dömdes partiledaren Lars Leijonborg ut som populist och rasist. Dåvarande statsministern Göran Persson (S) dundrade i riksdagen om hur Leijonborg hade ”blinkat med högerögat”.
Socialdemokraterna är förvisso inte det enda parti som sett till att det fortsatt har saknats krav för att få hämta ut ett svenskt medborgaskap. Under alliansåren när invandringen växte var det Moderaterna under Fredrik Reinfeldt som ville bevara kravlösheten.
Att förslaget nu har utretts och ska förverkligas beror på att Liberalerna fick med det som en av punkterna i januariöverenskommelsen. Särskilt bråttom verkar det dock inte vara. Först år 2025 ska den nya lagen träda i kraft, 23 år efter att frågan väcktes. Under den perioden har ett stort utanförskaps- och parallellsamhälle byggts upp i Sverige.
Att kraven på språkkunskaper så småningom blir lag är förstås bra. Men insatsen är alldeles för sen för att påverka Sveriges migrationsproblem. Kostnaderna för stor migration och misslyckad integration kommer att prägla Sverige under överskådlig tid.
Liberalerna är just nu huvudpersoner i ytterligare en migrationspolitisk fråga. Nyamko Sabuni (L) hotar i praktiken att lämna januariöverenskommelsen om regeringen lägger fram migrationsförslag som skulle underlätta för personer utan skyddsbehov att få stanna i Sverige.
Socialdemokraterna vill tona ned betydelsen av förslagen men remissvaren från bland annat Migrationsverket flaggar för att lagändringen kommer att öka invandringstakten till Sverige och locka hit fler personer utan verkliga asylskäl.
Därför går regeringens förslag stick i stäv med de ingångsvärden som Migrationsutredningen hade och som Socialdemokraterna gett sken av att stå bakom: nämligen att migrationen skulle hållas på en hållbar nivå där ordning, reda och rättssäkerhet kunde upprätthållas. Nu hotar fortsatt oreda. Dessutom kommer den nya migrationspolitiken att sakna brett stöd i riksdagen.
Vi får därför hoppas att Sabuni tar strid för en hållbar migrationspolitik med brett stöd. Men pressen på Liberalerna från vänster kommer att vara hård. De sedvanliga rasistanklagelserna har redan börjat höras. Och frågan är sannolikt inte okontroversiell inom Liberalerna.