Socialdemokraterna kör på ett stort reprisval i år

Det finns ingen anledning att låta S komma undan med sina eviga löften. För varför skulle de uppfyllas nu?

Tidigare statsminister Stefan Löfven (S) när han tog det första spadtaget på Norrbotniabanan. I den här takten kommer rälsen att nå Luleå lagom till valet 2422.

Tidigare statsminister Stefan Löfven (S) när han tog det första spadtaget på Norrbotniabanan. I den här takten kommer rälsen att nå Luleå lagom till valet 2422.

Foto: Erik Paulsson-Rönnbäck/TT

Ledare2022-09-07 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Det är lätt att bli tidvill när S bedriver valrörelse. Allt partiet gör går förvisso ut på att slippa prata om elkrisen och om hur partiets riksdagsledamöter stod upp och applåderade i januari 2020 när riksdagen röstade ned förslaget att fortsätta hålla Ringhalsreaktorerna i drift. Men vad är det som ska få människor att rösta på S?

Norrbotniabanan förstås. Det finns inte en röd röst här uppe, i politiken eller utanför, som inte gör gällande att det enda sättet att faktiskt få Norrbotniabanan på plats är att S får fortsatt regeringsinnehav. Alliansåren har med rätta beskrivits som åtta förlorade år för Norrbotniabanan, men de rödgröna har bara varit marginellt bättre.

2014 stod Stefan Löfven på Noliamässan och lovade att S vid en valvinst skulle påbörja bygget under den kommande mandatperioden. Mer specifikt var det sträckan Umeå-Dåva på knappt en mil som skulle bli av då. 2018 var det dags igen. Då kom Löfven till Ersmarksskogen precis utanför Umeå och tog det första spadtaget på sträckan. Och nyligen besökte infrastrukturminister Thomas Eneroth Umeå för att lägga den första rälsen. Kanske kan S om de vinner valet komma till Dåva och ta det första spadtaget där i nästa valrörelse.

S är så viktiga för Norrbotniabanan att det liksom inte gör något att det faktiskt aldrig blir någon bana. Och S har naturligtvis inget ansvar för att det aldrig blir något av den heller. Man måste vara väldigt stöpt i socialdemokratisk propaganda för att anse att just Norrbotniabanan skulle vara ett skäl att rösta på de vissnande rosorna även i år.

Inte ens den mest obotliga optimist kan tro att det kommer att bli någon bana då. Precis som att det inte finns något skäl att tro att regeringen kommer att få bukt med det grova våldet om den bara får fyra år till på sig. Den har redan prövat sin obefintliga linje och den har inte gjort något mer än att gängen har stärkt sina positioner under tiden. 

Elkrisen har man därtill varit direkt drivande i att tillverka och totalt oförmögen att rå på. Ingen regering som är beroende av det aktivistiska, dogmatiska MP kommer att sätta igång bygget av ny kärnkraft trots att vi nu ser alternativkostnaden. Reformutrymmet för flera år äts upp av elprisstöd för att inte landet ska under i ett enda stort mörker.

Det lär inte bli så roligt att regera för vem som än får göra det. Men vill man ha förändring spelar det stor roll vem som får göra det.