Småföretagarna lider i socialdemokratins Luleå

Luleå får återigen bottenbetyg vad gäller företagsklimatet. Att kommunledningen hämmar stadens stora potential är obegripligt.

Den tunga industrin och hamnen är Luleås livsnerv. Men det finns även andra näringslivsintressen i kommunen.

Den tunga industrin och hamnen är Luleås livsnerv. Men det finns även andra näringslivsintressen i kommunen.

Foto: Ulrika Vallgårda.

Ledare2024-04-26 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Från 2030 och framåt beräknas årligen mellan 2 200 och 2 500 fartyg anlöpa Luleå hamn. Det är en kraftig ökning från dagens 600. De runt åtta miljoner ton gods som omsätts varje år beräknas tredubblas. Räknat i tonnage blir hamnen Sveriges näst största efter Göteborg.

Hamnen är Luleås livsnerv. Staden har i alla tider haft fokus på handel och kommers, och är till stor del vad den är i dag på grund av vad som skeppats iväg från länets gruvor och industrier. Till detta kommer den potentiella militärstrategiska dimensionen av hamnen, kanske framför allt som nav för kritiska försörjningslinjer i ofredstider. Att hamnen byggs ut är positivt.

Vi kan skatta oss lyckliga över Norrbottens oerhörda naturresurser, och att omvärlden med stor aptit velat köpa de råvaror och produkter som skeppats ut från Luleå hamn genom åren. Men med all tillbörlig vördnad för industrins jättar är det i 198 av landets 290 kommuner småföretagen, och deras anställda, som står för den största delen av de kommunala skatteintäkterna.

Välstånd bygger som bekant på att framgångsrika företag skapar fler arbetstillfällen. Fler förvärvsarbetande kommuninvånare ger i sin tur större skatteunderlag, vilket i varje fall i teorin leder till högre kvalitet inom den kommunala kärnverksamheten. Ett företagsklimat som attraherar, förenklar och underlättar torde således ligga i en kommunlednings omedelbara intresse.

I detta avseende tycks dock socialdemokraterna i Luleå tänka annorlunda. Man har länge framgångsrikt kämpat för att hämma stadens stora potential som finns bortom den tunga industrin. Ytterligare ett sorgligt exempel på detta kunde vi ta del av under onsdagen. En mätning av företagsklimatet utförd av Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, visar att Luleå tappar 22 placeringar i rankingen från 2022 till 2023. Luleå hamnar därmed på plats 176 av 198 kommuner i mätningen. Detta ligger i linje med den undersökning Svenskt Näringsliv genomfört, där Luleå nådde plats 270 av landets 290 kommuner under 2023.

Tillväxt och utveckling kräver en bördig mylla för driftiga entreprenörer, inte minst de kvinnor och män som driver just mindre företag. Att Luleå kommun ståtar med ett bedrövligt företagsklimat är ett kraftigt underbetyg till den politiska ledningen.