Tydligast märks detta i Socialdemokraternas skuggbudget. Partiet föreslår eller ställer sig bakom skattesänkningar. Bland annat regeringens förslag att skattebefria de första 300 000 kronorna på ISK.
Till och Miljöpartiet har tonat ner sin mest extrema politik. Partiet har fortfarande en utpräglad skattehöjarprofil, men har mjuknat något genom att bland annat föreslå sänkt skatt i glesbygd, inkomstprövat leasingstöd till elbilar på landsbygden samt ett jordbruksavdrag.
Det är verkligen inga stora saker MP föreslår, men varje förskjutning mot en mer pragmatisk och förstående hållning bör uppmärksammas. Inte ens MP kan längre påstå att jorden går under av ett borgerligt styre. Tvärtom blir det till och med lite lättare att andas.
Vänsterpartiet håller, föga förvånande, fast vid höjda skatter och höjda bidrag. Centerpartiet å sin sida vill sänka skatter och bidrag. Inte minst de bidrag som V vill höja. C och MP kan möjligen enas om flygskatten, men S vill precis som regeringen slopa den. S och C kan däremot enas om att använda skattepengar till att ”stimulera” kommuner att säga ja till vindkraft.
Det är tydligt att det inte finns en enad opposition – det finns fyra oppositionspartier med varsin agenda. Oppositionens splittring och ovilja att stå enad bakom alternativa lösningar ökar regeringens handlingsutrymme.
Att delar av oppositionen tar efter bör ge regeringen ännu större självförtroende. Här finns en möjlighet för Tidöpartierna. Om oppositionen anpassar sig och tar efter, varför skulle då inte regeringen våga gå ännu längre och genomföra fler borgerliga reformer snabbare?
För ju fler förbättringar de borgerliga ger väljarna under mandatperioden, desto svårare blir det att gå till val på att ta bort dem. Att lova höjda skatter uppfattas snarare som ett hot mot väljarnas personliga ekonomi än som ett löfte om förbättring. Att ta ifrån människor deras vinster är en svår position att försvara.
Dessutom riskerar oppositionen att tappa trovärdighet om den kritiserar reformer som visat sig vara framgångsrika och uppskattade. Vill man verkligen rösta på ett parti som ogillar de förbättringar man själv upplever?
Allt detta vet framför allt Socialdemokraterna vars opportunism är en bra mätare på hur väl Tidöpartierna sköter sig. Därför bör reformtakten skruvas upp. Det skulle gynna både väljarna och Tidöpartierna.