Skolor ska inte skydda våldtäktsmän

Efter att en elev våldtagits av en klasskamrat hotar skolan offrets familj med Socialtjänsten om eleven inte återvänder till samma klass som förövaren.

En skola i Skåne har ställt sig tydligt på förövarens sida när en elev våldtog en annan.

En skola i Skåne har ställt sig tydligt på förövarens sida när en elev våldtog en annan.

Foto: Hasse Holmberg/TT

Ledare2023-09-20 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

I februari fick mamman till en elvaårig pojke samtal från skolan som ville att hon skulle komma. Under mötet informerade skolan om att hennes son dagen innan blivit våldtagen av en annan elev.

Mamman berättar att skolan förklarat dröjsmålet med att rektorn inte var tillgänglig samma dag som övergreppet skedde och att man ville vänta in dennes order. Detta trots att skolan uppger att man har rutiner.

Tre dagar efter övergreppet polisanmälde skolan händelsen. Eftersom förövaren var under femton år lämnades ärendet över till Socialtjänsten. Förövaren stängdes också av från skolan. Enligt mamman skulle skolan meddela henne om eller när han skulle komma tillbaka.

”Men två veckor senare kom min pojke hem från skolan. Han var upprörd och rädd. Mamma, du lovade mig att den andra pojken inte skulle vara i skolan, men det var han i dag, sa han till mig”, berättar mamman för Aftonbladet.

Skolan har alltså inte flyttat den anmälde, utan tvingar i stället med hot om anmälan till Socialtjänsten offret att gå i samma klass som förövaren. ”Varje dag blir en kamp att få honom till skolan. Jag får lyfta honom ut genom dörren. [...] nu är han rädd för att gå dit”, förklarar mamman för Aftonbladet.

Hade en arbetsgivare, till exempel skolan i fråga, krävt samma sak av sina anställda hade det blivit ett ramaskri. Ingen hade accepterat sådana krav på en vuxen men med barn går det tydligen bra.

Detta är ytterligare en anledning till att regeringen skyndsamt bör återinföra tjänstemannaansvaret i enlighet med Tidöavtalet. Detta togs bort år 1976 och med det föll straffansvar för tjänstefel. Kvar fanns bara brottstyperna oriktig myndighetsutövning, mutbrott och brott mot tystnadsplikten. Redan i fjol deklarerade Ulf Kristersson att ”tjänstemannaansvar ska införas”. Vad väntar regeringen på?

Återinfört tjänstemannaansvar hade inte bara minskat risken för myndighetsaktivism och felaktiga beslut. Det hade också inneburit att den som försummade sina åtaganden kunde prövas för tjänstefel. Det är en angelägen förändring. För det allmänna är till för människorna men har också väldigt mycket makt över våra liv. Då måste det gå rätt till och som företräder det allmänna ta ansvar för det jobb de utför. Oavsett om det handlar om felaktigt agerande eller underlåtenhet att agera.