Den samlade bilden är godkänd, men även här syns den omdiskuterade uppdelningen mellan olika elever i svensk skola.
En intressant del i Timss är att den, utöver kunskapsresultat, också mäter elevernas egna förutsättningar. Här handlar det då inte bara om bakgrund och socioekonomiska faktorer, utan även om faktiska tillgångar i hemmet som kan göra skillnad i skolarbetet. Här märks att elever som till exempel har många böcker i hemmet, en plats att studera på och minst en förälder med eftergymnasial utbildning presterar bättre än elever som saknar mycket av det.
Det är inte så konstigt att möjligheten att göra läxor hemma påverkar hur mycket en elev lär sig. Men när det handlar om så konkreta resurser är det relativt enkelt att se efter om skolorna klarar av att erbjuda sådant i stället. Finns det till exempel möjlighet att göra läxor i skolans lokaler, och kanske till och med få stöd av personal? Det är tydliga exempel på hur skolan kan kompensera för brister i hemmiljön.
Dessvärre tycks diskussionen om skolans förbättringar ha fastnat i att det är eleverna som är problemet. På en pressträff efter att Timss-resultatet publicerats bekymrade sig utbildningsminister Anna Ekström (S) över att elever med stort behov av stöd samlas på vissa skolor, medan elever med litet behov av stöd samlas på andra.
Visst blir det tuffare att driva en skola där fler elever behöver mycket stöd. Och nog skulle många elever kunna lära sig mer om de fick alla de duktigaste och mest erfarna lärarna. Men oavsett hur mycket extra pengar kommuner och staten lockar med är det i slutändan alltid upp till läraren själv att välja arbetsplats. En illa skött skola har betydligt svårare att locka både lärare och elever.
Ett sätt att vända utvecklingen i vissa skolor skulle kanske vara att titta på konkreta förändringar i undervisningen. Här har i synnerhet matematikundervisningen, som Timss mäter resultatet av, varit alltför fokuserad på att elever ska sitta och räkna på egen hand. Detta enligt Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik, som i stället förespråkar mer lärarledd undervisning (DN 7/12).
Det är viktigt att försöka lyfta de elever som halkar efter, men Timss påminner också om värdet av att högpresterande elever får utnyttja sin fulla potential. Både för eleverna själva, och för att Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt land för företag på en internationell marknad. Spetskompetens får inte offras för jämlikhetens skull.