Ledare: Skatten nästan hela bensinpriset nu

När transporterna minskar läggs oljefaten på hög. När efterfrågan minskar drastiskt blir problemet för producenterna att hitta någonstans att lagra oljan. Köparna kan då ta betalt för att ta på sig oljebördan, så priset på den amerikanska WTI-råoljan landade en kort stund på minus. Och i Sverige möter vi på bensinmackarna ett bränslepris som nästan bara består av skatter.
Så blir det nämligen när skatterna totalt utgör ungefär 10 kronor per liter, och det totala priset ligger på 12 eller 13 kronor. Eftersom vi i Sverige nästan inte alls köper den amerikanska oljan har priset inte fallit lika mycket här. Men priset på Nordsjöoljan har ändå sjunkit så pass mycket att det blir märkbart billigare att tanka. Utan skatterna hade literpriset dock varit ett par kronor från noll.
Konsekvensen av att de svenska skatterna – energiskatt, koldioxidskatt och momsen på dessa skatter – är oberoende av marknadspriset på bränslet blir att prissänkningar aldrig kan gå under en viss gräns. Även om själva bensinen skulle vara gratis kommer det alltså att kosta de kronor per liter som de fasta skatterna utgör. När marknadspriset å andra sidan ökar förstärks höjningen för svenska konsumenter, på grund av de fasta skatterna. Konsumenterna får alltså minskade fördelar vid lågt oljepris, men förstärkta nackdelar när priset går upp.
Effekten av de höga fasta bränsleskatterna är knappast oavsiktlig från regeringens sida. Det ska helt enkelt inte kunna vara förmånligt att köra bil på fossila drivmedel. Logiken att nedsmutsaren ska betala för sig är rimlig, men bensin- och dieselkonsumenterna pungar ut för långt mer än sina egna utsläpp. En stor del av skulden ligger på den automatiska bensinskattehöjningen som Miljöpartiet såg till att införa från 2017. Ett fossilt utsläpp blir knappast värre för varje år, men det hindrade inte regeringen från att öka bestraffningen.
Trots de fasta straffskatterna kan dock regeringen räkna med att få in mindre pengar från bilisterna, eftersom många resor avbokas under coronakrisen. För både oljebranschen och regeringen lär coronakrisen vara en försmak på framtiden, eftersom allt färre kommer att köra bilar på fossila drivmedel. Det rimliga vore alltså om regeringen planerade för att dra ned på de utgifter som straffskattepengarna går till – utan utsläpp behövs inga straff. Men dessvärre tycks andra sätt att beskatta biltrafiken vara mer lockande, såsom kilometerskatt.
Oljepriset må variera efter marknadens nycker, men den svenska bränsleskatten är kontrollerad in i minsta detalj. När priset går upp blir det väldigt dyrt, och när priset rasar blir det bara lite mindre dyrt. Eftersom regeringen söker andra sätt att beskatta biltrafiken kan inte ens den som skramlar ihop för att köpa en för tillfället förmånlig elbil vara på den säkra sidan.