Världens skuldsättning som andel av den totala ekonomin ökar stadigt. Både politiker och medborgare måste börja se på långsiktig skuldsättning med nya ögon.
Så länge befolkningen växer och ekonomin utvecklas gynnsamt blir föregående generationers skulder allt lättare att betala av. Detta då den minskar i förhållande till den totala ekonomins storlek. Alltså som andel av BNP.
Detta ger möjligheten att “växa ur” skulden. För om skuldsättningen ökar med en procent, samtidigt som den reella ekonomiska tillväxten är två procent, kommer den totala skuldsättningen att öka rent numerärt men minska som andel av BNP.
Men den gamla ordningen utmanas av en förändrad demografi. I många länder krymper de yngre generationerna, vilket kan leda till det motsatta: skulden växer som andel av BNP även om den inte ökar i faktiska tal. Det blir en form av krympskuld, där en minskande befolkning gör det allt svårare att hantera gamla skulder.
Redan i dag spenderar exempelvis USA mer pengar på att betala ränta på sin statsskuld än på hela sitt försvar. I det skuldsatta och åldrande Japan gick 8,6 procent av statens budget till att betala ränta på statsskulden, att jämföra med 4,9 procent på utbildning. Utöver detta gick även 15,4 procent till återbetalning av upptagna lån. Med andra ord gick nästan en fjärdedel av alla skatteintäkter till att “serva” statsskulden på olika sätt, i stället för att investera i framtiden i form av utbildning, sjukvård, försvar eller skattesänkningar.
Det är en konkret illustration av hur äldre generationers skulder drabbar de yngre. Länder med svag demografisk utveckling kommer att få allt svårare att växa ur sina skulder.
Det ser däremot ljusare ut i Sverige. Statsskulden är låg och den demografiska utvecklingen är fortfarande relativt god. Men även här finns det politiker som frestas att ta upp stora lån som ska betalas av framtida generationer. Inte minst bland vänsterpolitiker.
Läget är dock inte bara mörkt och mulet. Genom regelförenklingar, skattesänkningar och reformer som stärker produktiviteten kan ekonomin växa snabbare än skulderna. På så sätt kan vi undvika att framtida generationer tyngs av dagens beslut.
Att skulder krymper eller att den ekonomiska tillväxten skjuter fart är en fråga om relationer mellan generationer. Dagens ekonomiska beslut ska inte oproportionerligt tynga framtidens generationer.