Natten mot måndag tillhörde sannerligen inte Sverigedemokraterna. Valvakor brukar vara uppknäppta tillställningar hos partiet och tydligen var det så även i söndags. Kanske kände man behovet att unna sig något efter insikten att partiet bara fick 13,2 procent av väljarstödet och till och med blev mindre än Miljöpartiet.
På valnatten spelades 90-talsdängan L’Amour Tojours på förfrågan av den inte helt oproblematiska SD-profilen Rebecka Fallenkvist enligt uppgifter till Aftonbladet. Låten fick sig en ökänd omskrivning häromveckan när tyska ungdomar sjöng ”Ausländer raus” till refrängen, det vill säga ”utlänningar ut”. Samtidigt heilade en i gruppen. Denna version passade den druckne riksdagsmannen David Lång på att sjunga i Expressens mikrofon på valvakan.
Lång säger själv att det inte var överlagt. Att skandera Ausländer raus rent ryggradsmässigt är dock inte det starkaste försvaret som kan tänkas och han kom "självmant" fram till att han ska lämna sin riksdagsplats redan i måndags. Lång följer därmed i en lång tradition av Sverigedemokrater som inte kan begå valvakefest utan att bryta ut i rasistiska slagord. Något som ju i princip bara händer i SD.
Det var det sista SD behövde efter detta katastrofval. Partiet satsade allt på att inte backa en milimeter efter Kalla faktas granskning av partiets onlineverksamhet. I stället gick man till kraftig motattack och talade om desinformationskampanjer riktade mot partiet och fortsatte att rikta ovett mot politiska motståndare på sociala medier.
SD:s tapp i EU-valet måste nog räknas som medelklassens markering mot partiet. Att bete sig som en bunt osnutna skitstövlar och inte ens stå för det är inte acceptabelt för många väljare. SD är inte längre en rebellisk underdog utan en del av det politiska etablissemanget. Visst var det drygt 800 000 personer färre som lade en röst på partiet nu än i riksdagsvalet, men partiet är likafullt näst stört i riksdagen. En maktfaktor av rang.
Jimmie Åkesson ifrågasätts nu internt för hur han valde att hantera TV4-historien. Det är bra, det behöver göras. Glöm att växa, om SD är intresserade av att behålla någonting i närheten av sin nuvarande storlek duger det inte att bete sig så här längre. Partiet måste växa upp, och sluta att bete sig som en Dressmann-version av en arg förortskille som bara vill göra kaos av allt. Annars lär partiet få nöja sig med sin nyfunna nivå.