Det var tidningen Dagen som först rapporterade att Sverigedemokraterna beslutat om sin kyrkopolitiska framtid. Julia Kronlid har lett en intern arbetsgrupp som diskuterat partiets framtid i kyrkopolitiken. Partiet väljer att skapa ett särskilt förbund för kyrkopolitiken där de aktiva fortfarande måste vara medlemmar i moderpartiet.
De flesta partierna ställer i dag upp med fristående nomineringslistor. Exempel är Borgerligt alternativ (Moderaterna), Fria liberaler i Svenska kyrkan, Vänstern i Svenska kyrkan, Miljöpartister i Svenska kyrkan och Kristdemokrater i Svenska kyrkan. Två riksdagspartier går fortfarande till val som sig själva: Socialdemokraterna och Centerpartiet.
Sverigedemokraterna väljer en tredje väg. Men i och med kravet på partimedlemskap ligger man närmare C och S. I alla tre partierna har det under den senaste tiden funnits interna debatter om deltagandet i kyrkovalen.
På Centerns stämma i höstas fanns det ett förslag om att partiet skulle lämna kyrkan. Så blev det inte. Gräsrötterna körde över partistyrelsen.
I Socialdemokraterna pågår också en debatt och partiet kommer att ta ställning på sin nästa kongress. I och med SD:s besked kan vi dock räkna med att S väljer att stanna. I de senaste valen har Socialdemokraterna byggt sina valrörelser på att varna för vad som kan hända om just Sverigedemokraterna får fritt spelrum i kyrkopolitiken.
För partierna handlar kyrkovalen mycket om att mobilisera väljare som annars hade stannat hemma. Detta har S lyckats med. Samtidigt har konfliktnivån sannolikt också gynnat SD.
Kyrkovalen har kommit att handla om kulturkrig och skrämselpropaganda. Det som hamnat i skymundan är de frågor som kyrkopolitiken faktiskt borde hantera. Till exempel hur kyrkan ska vara organiserad i församlingar och hur man ska hantera vikande medlemsantal och gudstjänstbesökare.
Med Centern, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna kvar fortsätter de partipolitiska skendebatterna. Värt att notera är att de politiska valen till kyrkan redan från början har ganska svag demokratisk legitimitet. I valet 2021 röstade bara 18,4 procent av de röstberättigade. Det var ändå det näst högsta valdeltagandet sedan 1930-talet.
Miljoner svenskar betalar kyrkoavgift men ratar kyrkovalen. Det är de politiska partierna som tjänar på och vill ha kvar den nuvarande ordningen, inte Svenska kyrkans medlemmar.