Att semestertider utnyttjas för att göra inbrott är inte ett nytt problem, men ändå har regeringens sölande låtit stöldligorna härja ännu en sommar.
Förhoppningar om att coronapandemin skulle minska stöldligornas aktivitet har tyvärr kommit på skam. Trots att fler människor stannar hemma ligger antalet inbrott under juni och juli på nästan samma nivå som förra året. Att råka ut för inbrott har dock varit en återkommande sommarplåga för allt fler de senaste åren. De begås framför all av utländska ligor som för stöldgods värt flera miljarder ur landet varje år.
Eftersom problemet är så pass gammalt finns det sedan länge en bred politisk opinion för kraftfullare åtgärder. Redan 2015 uppmanades regeringen av riksdagen att komma med förslag på en ny brottsrubricering, inbrottsstöld, för denna typ av brott. Det nya brottet skulle anses värre än grov stöld, vilket är det värsta en inbrottstjuv kan dömas för i dag, och ge minst ett års fängelse. Den utredning som tillsattes för att hantera frågan kom med sitt förslag i januari förra året. Ändå har regeringen fortfarande inte lagt något lagförslag.
Det har föranlett Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell att anmäla ansvarigt statsråd, justitieminister Morgan Johansson (S), till Konstitutionsutskottet. Även om KU-anmälningar helst bör nyttjas varsamt är det knappast rimligt att det ska går fem år innan ny lagstiftning har lagts fram i riksdagen. Inte heller är detta första gången som regeringen drar fötterna efter sig i implementering av riksdagens önskemål.
Inbrott i och stöld ur människors hem är en synnerligen grov kränkning. Hemmet är den plats där vi ska kunna känna oss säkra. Det är bara där vi inte är utlämnade åt omvärlden. Alltså består förlusten inte enbart av det monetära, eller ens känslomässiga, värde som de stulna föremålen har – utan av tryggheten inom hemmets fyra väggar. Därför förtjänar stöld genom inbrott hårdare straff.
Därtill är straffskärpningar ett nödvändigt verktyg för att minska antalet brott. Dels genom att de skyldiga hindras från att begå nya brott, dels genom att avskräcka redan från början. Eftersom risken att åka fast för stöld är relativt liten måste den kompenseras med högre straff då det väl sker.
Justitieministern förklarar dröjsmålet med att utredningens förslag även innehåller andra lagändringar. Dessa krävde kompletterande regler om personuppgiftsbehandling vilket tog längre tid, men hela förslaget ska läggas i höst. Det är förstås glädjande att lagen till slut kommer att skärpas, men det skulle nog inte varit särskilt svårt att helt enkelt ta förslaget om inbrottsstöld för sig, och därmed i god tid.
Med tanke på kränkningen av offrens integritet borde inte stöldligorna getts ytterligare en sommar.