En svensk tiger skapades av Bertil Almqvist, som även ligger bakom bland annat böckerna om Barna Hedenhös, åt Statens informationsstyrelse under andra världskriget. Bilden blev symbolen för vaksamhetskampanjen som drog igång 1941. Sedan dess har den varit föremål för flera tvister.
1997 inleddes en tio år lång tvist mellan Beredskapsmuseet, som övertagit upphovsrätten från Almvists dödsbo och Försvarsmakten som använt bilden som varumärke och symbol för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. Det var en begriplig tvist.
Men den häxjakt som Beredskapsmuseet har ägnat sig åt på senare tid är ett sjukdomstecken. Först var det Region Skåne som inte skulle få använda sin kampanj En svensk tvättbjörn. Museet menade att regionen skulle hitta på något eget. Men det hade de ju gjort. Tvättbjörnen anspelade absolut på En svensk tiger, den var en derivativt verk, därom råder ingen tvekan. Men det var tveklöst ett eget verk som genom sin utformning hänvisade till en historisk situation då svenskarna precis som nu uppmanats att ta ett stort ansvar.
Att ens ha mage att kräva att den inte skulle användas är ett tecken på allvarlig institutionell hybris och sällsynt dåligt omdöme. Att Region Skåne valde att göra om bilden går att förstå, man måste välja sina strider och krisen ger tillräckligt av den varan som det är. Men det verkar ha gett museet vatten på sin kvarn.
Kampen mot komikern Aron Flams bok Det här är en svensk tiger (Bookea förlag, 2020) har gått över anständighetens gräns. Boken handlar om att Sveriges samarbetade väsentligt mer med Nazityskland än vad som allmänt erkänns i vår historieskrivning. Titeln och bilden på den svenska tigern som bär hakkorsbindel och lyfter ena armen i en Hitlerhälsning är således begripliga och rättfärdiga. Det handlar inte om att snylta på ett varumärke utan om att begripliggöra ett koncept och komplicera vår historieuppfattning.
Men även om bilden stod för sig själv bör den vara tillåten. Satir fyller en viktig samhällsfunktion. Ett samhälle som inte tål att kritiseras är den sorts samhälle som hela Europa kämpade för att slå sig fritt ifrån när En svensk tiger skapades. Beredskapsmuseets agerande visar hur extremism kan se ut i praktiken. Museet kräver att alla sålda böcker ska spåras upp, dras in och förstöras. Det är ett ohejdat vansinne och i bjärt kontrast till den anda i vilken verket museet upplever sig försvara kom till.