Salt ger bättre säkerhet än massövervakningen

Förra veckan kom Trafikverket med förslaget att börja mäta fordons snitthastighet mellan fartkamerorna.

Fartkameran kan man säga mycket om, men knappast att den behöver bli mer integritetskränkande.

Fartkameran kan man säga mycket om, men knappast att den behöver bli mer integritetskränkande.

Foto: Jens Alvin

Ledare2024-01-25 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Nu mäts bara inför respektive kamera. Det är ett dåligt förslag.

Frågan ligger nu på regeringens bord. Givet att Tidöpartierna inte direkt jublar är det som tur tveksamt att förslaget, i alla fall i närtid, går igenom. I Dagens Nyheters genomgång av partiernas inställning avstod både Moderaterna och Kristdemokraterna att kommentera. Liberalerna gick inte att nå. SD är helt emot.

Partiet tycker inte ens om dagens kameror. ”Vår inställning är att vi vill ha poliser på vägarna som också kan beivra andra brott”, säger Thomas Morell, SD:s ledamot i trafikutskottet, till DN.

I delar av oppositionen är tongångarna annorlunda. Centerpartiet ifrågasätter prioriteringen. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet gör emellertid tummen upp.

Att övervaka hastighetsöverträdelser är visserligen viktigt för trafiksäkerheten men att mäta snitthastighet innebär ett alltför stort intrång i medborgarnas personliga integritet och ger en känsla av övervakningssamhälle. I dagsläget fotograferar kamerorna bara de som kör för fort förbi själva kameran. Det krävs alltså en aktiv handling för att bli dokumenterad.

Mätning av snitthastighet innebär att alla som passerar fartkameror dokumenteras. Skolor ställer in skolfotograferingar och vågar inte sända ut skolkataloger på grund av GDPR, men Trafikverket ser inga problem i att skapa en databas med landets bilar, var de är på väg, hur fort de kör, vem som kör och vem som sitter bredvid.

Vissa invänder säkert här med att det ju bara är myndigheten som ser. Hackerattacker och dataläckor är dock ett faktum. Naturvårdsverket kan ju fortfarande inte svara på om det läckt uppgifter om landets vapenägare till främmande makt, och förra veckan åtalades en polisstudent för 122 olagliga registerslagningar.

Från början hette det att vi ska sätta 700 kameror längs de 100 farligaste sträckorna. Nu har de farligaste sträckorna blivit 2400. Och fler ska det tydligen bli. Nog för att farligast är ett relativt begrepp men det är något fel när antalet farliga sträckor ökar på det viset.

Det är å andra sidan inte konstigt. Vägunderhållet är uselt. Innan Trafikverket börjar med högteknologisk övervakning av alla trafikanter hade det varit rimligt att myndigheten såg till att det mer grundläggande fungerar. Till exempel vägsäkring, underhåll, asfalt, snöröjning och halkbekämpning. Det är faktiskt inte bara trafikanterna som har ansvar för trafiksäkerheten.