I dag infaller källkritikens dag, en årlig möjlighet att uppmärksamma förmågan att värdera en källas trovärdighet.
Att vara kritisk är en egenskap som barn matats med från start. Den klassiska sagan Rödluvan och vargen inpräntar vikten av att vara frågvis. När vargen har klätt ut sig till Rödluvans mormor kommer kontrollfrågor från den brydda flickan, som tyvärr inte springer hem när hon hör svaren. ”Men mormor, vilka stora öron du har? Men mormor, vilken stor mun du har?”
Att likt Rödluvan ifrågasätta information, att värdera avsändarens trovärdighet och fundera över rimligheten i ett påstående är något vi alla gör. Oftast dagligen. Men förmodligen har vi aldrig tidigare behövt värdera så stora mängder svårtolkad information som i dag.
Sociala medier har ökat transparensen i samhället. Det är svårt att dölja saker när nästan alla har en kamera i telefonen och internetuppkoppling. Med plattformar som Facebook, Twitter och privata bloggar går det i teorin att nå stora delar av världens befolkning
Sociala medier gör att illasinnade rykten och direkt felaktiga påståenden kan spridas som en löpeld, såväl lokalt som globalt. Främmande makter använder så kallad desinformation för att skapa osämja och misstro i länders befolkningar. Men även på kommunnivå riskerar problem att dyka upp.
På många håll har det uppstått grupper på sociala medier där lokala frågor presenteras och diskuteras. Dessa grupper kan i sin bästa form vara ett forum för att lösa problem och en plats för det lokala demokratiska samtalet. Men i sin mindre smickrande form kan de vara skvallertorg, där spekulationer får fritt spelrum. Illasinnade rykten blir till sanningar inför öppen ridå. Och hur farligt det kan vara har stått alltmer klart i efterspelet av den så kallade Metoo-rörelsen.
Det globala uppropet mot sexuella trakasserier och övergrepp avslöjade hemska brott. Men i rörelsens skuggsida hängdes oskyldiga ut, till ett högt personligt pris.
Att vara källkritisk är en egenskap som alla har, det gäller bara att vårda den. I vissa yrken krävs också större inslag av ifrågasättande än andra. På universitet och högskolor ska alla påståenden kunna beläggas. På tidningsredaktioner sitter det i väggarna att vara kritisk och ifrågasätta uppgifter. Nyhetsartiklar är källkritik applicerat på tidningspapper.
Källkritik är att söka sanningen, i såväl Facebook-inlägg som byskvaller. En bra början är att tidigt lära barn att ställa frågor – men mormor, varför är du så stor i munnen?