Efter den första partiledardebatten sedan regeringsskiftet (7/5) var det många som noterade amerikanska drag hos Magdalena Andersson. I synnerhet lånade hon en fras från USA:s president Joe Biden: ”vårt lands själ står på spel”. Jämförelserna till USA visar sig nu vara fullt befogade.
I ett längre reportage i DN (11/5) beskrivs hur Andersson nyligen åkte till Washington, DC, för att lära av Demokraternas valstrateger. Det handlar just om att höja insatserna. ”Du måste definiera din motståndare för väljarna innan de definierar dig”, berättar en amerikansk strateg. Han förklarar vidare att de måste förvandla valkampanjen till en strid mellan gott och ont.
Råden har översatts till praktik. I en debattartikel (DN 7/5) försöker Anderson definiera partierna i regeringsunderlaget som demokratiskt opålitliga. Hon kallar regeringen för en ”högerregim”. Regim är ju ett uttryck som vanligen används om diktaturer. Vidare beskrivs SD som ”högerextremt”, vilket inom statsvetenskap används för att särskilja antidemokratiska rörelser.
När Andersson försöker använda Demokraternas metoder mot Donald Trump, är det ironiskt nog hon själv som mest påminner om den 45:e presidenten. Liksom Trump sprider hon misstro om efterträdarens demokratiska legitimitet. Och framför allt ökar hon den politiska polariseringen genom att måla upp sina motståndare som onda krafter.
Det är dock tveksamt om strategin kommer ge framgång. Som de amerikanska strategerna påpekar i DN-reportaget måste det höga tonläget motsvaras av verkligheten. Men det gör inte Anderssons anklagelser. Det finns inga hot mot vare åsiktsfrihet eller religionsfrihet. Inte heller mot den svenska demokratin.
En viktig skillnad mot USA är också att SD redan har övervunnit anklagelsen om att vara demokratiskt opålitligt. Det är ju det som det senaste decenniets politiska konflikt har handlat om. Det är svårt att se att Andersson skulle lyckas tvinga in SD i den fållan igen. För att inte tala om de borgerliga partierna.
En sista risk med Anderssons vägval, är att varningarna om polarisering och kulturkrig kan bli en självuppfyllande profetia. Om S hämtar inspiration från Demokraterna i USA, lär högerpartierna göra detsamma från Republikanerna.
Som Eric Kaufman, professor i statsvetenskap vid University of London, förklarade på ett seminarium organiserat av A:xon Johnssonstiftelsen tidigare i vår, lär motdraget bli mer kulturkrig. Det slår nämligen en kil mellan vänsterväljare och mittenväljare, som i stället enas med väljare till höger. Detta verkar SD redan ha insett som själva försöker importera konflikten om så kallade dragqueen-sagostunder från andra sidan Atlanten.
Just det lär inte nå framgång hos svenska väljare som är synnerligen obrydda av underlivsfrågor. Men det finns alltid andra konflikter att hämta. Det bör Magdalena Andersson tänka på om hon inte vill ha det som i USA.