Tidningens reportrar gick igenom de utspel som Svenska kyrkan gjort under de senaste åren. Utifrån dessa formulerade man 20 olika påståenden och skickade till riksdagspartierna. Partierna fick sedan svara om de höll med om påståendet eller ej (Dagen 31/3).
Utslaget blev tydligt. Det är i de radikala och progressiva partierna på vänsterkanten som kyrkans politiska ställningstaganden har mest stöd. De konservativa partierna har minst stöd att hämta i Svenska kyrkans olika budskap. Vänsterpartiet och Miljöpartiet var de två partier som i flest fall höll med. I hela 17 av 20 frågor kunde V och MP skriva under på kyrkans budskap. I andra änden återfanns Sverigedemokraterna. SD och Svenska kyrkan tyckte bara likadant i två frågor. Däremellan fanns en fallande skala. Av 20 frågor höll Liberalerna med i nio, Centerpartiet i åtta, Socialdemokraterna i sju, Moderaterna i sex och Kristdemokraterna i fem.
Förutom att vänster-högerdimensionen verkar vara stark finns det flera andra reflektioner som kan göras. Att det tidigare kommunistiska Vänsterpartiet och Svenska kyrkan har så hög grad av överensstämmelse mellan åsikter tyder på att båda rörelserna gjort idémässiga förflyttningar under senare år. Kanske vållar det också en del huvudbry i Kristdemokraterna att man, förutom SD, är det parti som minst håller med Svenska kyrkan. Att Moderaterna också ligger långt ifrån är även det intressant. M var länge det parti med vilket flest anställda i Svenska kyrkan sympatiserade.
Anledningen till att tidningen Dagen just nu granskade Svenska kyrkans utspel ur ett partipolitiskt perspektiv var ett inslag i SVT:s satirserie ”Svenska Nyheter” om vänstervridningen av Svenska kyrkan. Programmakarna fick tittarna att skratta bara genom att rada upp inslag med Svenska kyrkan ur public service-sändningar.
Kanske har det faktum att människor nu skrattar åt Svenska kyrkans enfald fått fler att lyssna på kritiken. Nuvarande ärkebiskopen Martin Modéus tycker till exempel att Dagens mätning haft ett snävt urval. Om man hade tittat på hela kyrkans verksamhet med förvaltning av församlingsbyggnader, diakoni och kulturarvsbevarande skulle den inte framstått som så enögt vänster.
Och där finns en poäng. Den bild av Svenska kyrkan som kommer fram via media är ofta de mer politiska och tillspetsade utspelen från det som har börjat kallas kyrkans centrala nivå. Men där under finns ett mycket mer omfattande vardagligt arbete.
Här ligger en utmaning för Svenska kyrkan att visa vad man faktiskt gör och att våga vara sig själv. Under 2022 lämnade 46 817 personer kyrkan. Enligt en artikel i Dagens Nyheter innebar det ett ekonomiskt tapp på runt en kvarts miljard (DN 21/2). Tidigare ärkebiskopar har försvarat sig med att det är svårt att växa när man börjar på 100 procent. Men nu går det inte längre att blunda för att medlemmar faktiskt gör aktiva val att lämna. I det läget är det ingen tillgång att vara känd för att ha en partipolitisk slagsida.