Nu är situationen under snabb förändring. Enligt SSB (Norges motsvarighet till Statistiska Centralbyrån) är i dag 17 procent av alla norska lärartjänster bemannade med obehörig personal. Och enligt en färsk undersökning gjord på beställning av det norska lärarfacket, Utdanningsförbundet, har 41 procent av landets rektorer svårt att hitta utbildade lärare vid nyanställning.
I den norska debatten ser man grundorsaken till den växande lärarbristen i lönerna. Norska lärare tjänar förvisso bättre än svenska. En gymnasielärare i Norge tjänar till exempel i snitt runt 48 000 norska kronor medan de svenska kollegorna i snitt tjänar strax över 39 000 svenska kronor. De norska och svenska kronorna är just nu jämnstarka och lätta att jämföra.
Men de norska lärarlönerna har i förhållande till andra offentligt anställdas löner minskat med i snitt 14 procent under 2000-talet och det har gjort det svårt för lärarutbildningarna att locka studenter. När ansökningarna räknades i våras hade antalet som söker lärarutbildning rasat med 21 procent på bara ett år.
Till saken hör också att lärarstudenter varit missnöjda med utbildningen i flera år enligt den norska studiebarometern. Ett vanligt klagomål är att utbildningen inte förbereder studenterna för den praktiska klassrumssituationen.
För svenska öron låter de norska lärarnas situation alltför bekant: Löner som inte följer med i utvecklingen, utbildningar som inte ger rätt kunskaper, och politiker som försöker lösa det minskade intresset genom att sänka kraven.
Dock bör inflikas att den norska skolan ännu inte har tillnärmelsevis lika stora lärarbrist som den svenska. SSB:s siffra på 17 procent obehöriga tar med utbildade lärare som inte har behörighet i ett visst ämne de undervisar i. Norska KS, motsvarigheten till Sveriges kommuner och regioner, framhåller att 96 procent av de som jobbar som lärare i norska skolor faktiskt är lärarutbildade. I den svenska grundskolan är den siffran bara 70 procent.
Icke desto mindre pekar den norska utvecklingen i svensk riktning. Om lärarkåren inte fylls på med nyexaminerade när de äldre går i pension kommer bristen att växa snabbt. Därmed borde möjligheterna för svenska lärare som vill jobba för norska löner öka. Det är bra för lärarna men lägger samtidigt sten på bördan för svenska rektorer när de ska rekrytera. Konkurrensen ökar. Inte minst i kommuner nära gränsen.