När Rysslands krig mot Ukraina i våras fick svenskarna att på allvar ompröva sin egen säkerhet vände många sig till internetsökverktyget Google. Sökningar efter ord som prepping, survivalism och nödradio ökade lavinartat. Hyllorna tömdes på stormkök och vattendunkar. Många förberedde sig nog för strömavbrott, men de stora inköpen av tändstål, liggunderlag och annan fältutrustning i kombination med sökningar efter camping och hur man gör upp eld indikerar att en hel del förberedde sig för mer än så.
Det är tveksamt om alla som i våras hade sin första kontakt med ett stormkök och kastar mat samma dag som bäst före datumet går ut besitter de egenskaper som krävs för att hålla sig vid liv i skogen någon längre tid.
Vi har lång väg kvar innan vi är ett krisberett folk. Många har för stark tilltro till samhället och de som på allvar sett över sin beredskap, ofta kallade preppers, har idiotförklarats och avfärdats som högst märkliga individer. Må vara att individuell krisberedskap inte längre är enbart för kufar, men det tar lång tid innan tillräckligt många besitter den.
Se bara på hamstrandet av toalettpapper under Corona eller stormkök och fältutrustning i våras. Det var utslag av panik, och det finns inga situationer då panik tillför något bra. Att vara förberedd är att ha det man behöver innan man behöver det.
Krisberedskap är inte att förbereda för ett halvår i skogen. Det är att ha kontroll över sig själv och börja med en betydligt mycket mer försynt vardagsberedskap. För ärligt talat, den krislåda för att klara 72 timmar MSB tipsat om är ju inte ens ett vanligt skafferi. I alla fall inte för den som bor på landet med både snöstormar och elavbrott.
För den som nu vill öka sin beredskap, låt inte toalettpapper eller campingutrustning bli en mental snuttefilt. Mjukstarta i stället med att veckohandla. Hittar du något med lång hållbarhet som du tycker är gott, köp lite extra. Då är det dels naturligt att rotera förrådet, dels fortsätter livet mer som vanligt när det blir störningar och det är enklare att behålla humöret. För till slut är det inte utrustningen som fäller avgörandet. Det gör du. Det hjälper inte att du sitter i skogen med hela ryggsäcken full av konserver om du glömt konservöppnaren.
Och behåll lugnet. Du löser det här också.