Av de fem timmar som måndagens kommunfullmäktige tog ägnades längst tid givetvis åt frågan om badhuset på Hertsön. Anders Josefsson förklarade att Moderaterna har varit emot bygget hela tiden eftersom det inte behövs men kostar oerhörda summor pengar.
Moderaterna fick också ett visst erkännande från Socialdemokraterna för att ha haft samma inställning hela tiden. Det säger en del om vilken märklig debatt det var som följde. Höstens val var påtagligt närvarande och den vänliga blinkningen till Moderaterna kanske ska ses i det ljuset. I övrigt verkar dock S främst ha gått tillbaka till att samarbeta med Vänsterpartiet och Miljöpartiet för att få till sina majoriteter.
Lika negativa som Josefsson men betydligt mer stridsvilliga var exempelvis Liberalernas Thomas Söderström och Kristdemokraternas Samuel Ek. Båda var påtagligt irriterade över hur Socialdemokraterna har tagit sex år på sig sedan beslutet om badhuset togs och nu har mage att påstå att det är oppositionen som sinkar projektet. Söderström inledde dessutom med att påpeka att S har hävdat för att den som är emot badhuset på Hertsön i själva verket är emot hertsöborna. Ren och skär valkampanj.
Flera S-ledamöter intog talarstolen och alla tillstod att jo, det har tagit rätt lång tid och hänt väldigt lite dock utan att någonsin ge en förklaring till det. Björn Diamant (S) förklarade dock att S aldrig har ändrat uppfattning utan att man hela tiden har ansett att badhuset är av största vikt för Hertsön. Varför det inte har hänt något på sex år behagade ingen ens försöka förklara.
Kontentan av den socialdemokratiska retoriken är att det visserligen är trist att det har det dragit ut på tiden, att det har skadat simkunnigheten vilket är allvarligt och att vi nu inte kan vänta längre eftersom man redan av inget skäl alls har dragit ut på det så här långt. Därför måste kommunen bygga det här badhuset på det här viset på den här platsen just nu.
Det är inte mycket till argumentation. Och det är definitivt inget svar på oppositionens kritik att detta är ett väldigt dåligt tillfälle att sätta igång stora och dyra projekt som man inte vet vad de kommer att kosta. Badhus är dyra att både bygga och driva. Få offentliga byggen är någonsin ens i närheten av att byggas inom budget.
Att då som exempelvis Anja Johansson (S) och Bertil Bartholdson (V) hänvisa till att kostnadsökningarna är generella och inget som man rår över är inget svar. Det är ju exakt vad oppositionen försöker förklara. Alla kostnader skenar just nu, men detsamma gäller inte intäkterna. Alla kommunens projekt kommer att fördyras, inklusive kostnaderna för att beta av den stora underhållsskulden – som i sig är ett bevis på att man inte klarar av att hushålla med kommunens resurser på ett ansvarigt sätt. Det är fel tillfälle att sätta igång stora projekt som man inte vet hur långt de kan dra iväg.
Förslaget röstades förstås igenom med röstsiffrorna 34 för och 22 emot. Så Socialdemokraterna vann striden, men både politiken och retoriken som man för kommer att skada partiet långsiktigt.
Detsamma gäller viljan att foga in all kollektivtrafik i kommunen i samma bolag. Ingen kan säga att det är optimalt att olika aktörer rår över olika delar av trafiken. Att behöva två biljetter om man reser in utanför stan är ett underbetyg. Men att vilja ta över all trafik i det kommunala bolaget utan vidare underlag är oseriöst. Det kommer att krävas stora investeringar i bussar som ingen vet hur länge de får användas. Det finns andra lösningar, man skulle kunna harmonisera biljettsystemet över bolagsgränserna.
Även där lär S till slut få som det vill. Men på ett sätt som imponerar på allt färre. Sakta eroderar underlaget för det röda Luleå.
Det största medskicket från kommunfullmäktige är dock att debatten måste flytta ut därifrån. Många bra inlägg, och en del mindre bra, gjordes från alla sidor. De förtjänar att göras innan frågorna redan är avgjorda. Debatterna som sker när frågorna redan avgjorts tenderar annars att mest bli ceremoniella. Ett kvitto över vem som har haft vilken åsikt.
Men den lokala demokratin fordrar att debatten förs innan frågorna är avgjorda. Dessutom gärna närmare invånarna som ju kommunens arbete faktiskt är till för att gagna. Det skulle borga för bättre beslut och tvinga fram en retorik som ligger närmare verkligheten.