Ledare: S skyller segregationen på borgerlig landsbygd

Ett exempel är ett nytt utspel från Jonas Attenius (S), kommunstyrelsens ordförande i Göteborg. Han har skrivit brev till övriga 48 kommuner i Västra Götalandsregionen och vädjat att dessa frivilligt ska ta över de flyktingar som nästa år anvisas till Göteborg.

Vädjan är enligt Attenius ”en av flera åtgärder för att långsiktigt komma i kapp med integrationsskulden” eftersom Göteborg ”historiskt tagit ett större ansvar”. Han säger också att det handlar om en paus och att ”rika välmående kommuner, som tidigare inte tagit ansvar, måste ställa upp”. GP (3/8)

Utspelet handlar knappast om något verkligt problem. Fördelningen av flyktingar sker numer proportionellt genom bosättningslagen. Göteborg har bara blivit anvisade 82 personer för 2023.

Snarare handlar utspelet om att skicka en signal och att sätta en bild. Man berättar för de egna väljarna att man ser problemen i staden, samtidigt skyller man dessa på någon annan.

Det är att skriva om historien. Göteborg jämte andra storstäder har förstås tagit emot många flyktingar. Men från början handlade det om att det fanns lediga bostäder. Miljonprogrammen tillsammans med strukturomvandling inom industrin ledde till att stora bostadsområden stod tomma. Det var möjligt för sådana kommuner att ta emot många nyanlända. EBO-lagen gjorde sitt till och så fanns naturligtvis pull-faktorer från storstäderna och stadsdelar där redan många landsmän var bosatta.

Med tiden när problemen med växande skuggsamhälle blev uppenbara var det nog många politiker runt om i landet som försökte minska mottagandet till den egna kommunen. Men i grunden handlar skillnaderna mellan kommuner främst om strukturella faktorer som tillgång på bostäder och jobb.

Att tala om en integrationsskuld är också missledande. Begreppet skuld antyder att möjligheterna inte har givits, vilket är direkt felaktigt. Grundproblemen har varit att migrationen under många år varit för stor och att kraven på de nyanlända att anpassa sig till det nya samhället ofta varit för svaga och outtalade. 

Här har Socialdemokraterna en inte ringa egen skuld. Partiet har varit väldigt saktfärdigt med att ens våga prata om problem kopplade till integration. Problematisering har brännmärkts som rasism om det kommit från andra partier. Att Attenius nu inte tvekar inför ordet paus visar hur snabbt hans parti förflyttat sig. Fortfarande i valrörelsen 2018 ansågs det hutlöst främlingsfientligt när de borgerliga efterfrågade just detta. 

Att Socialdemokraterna nu svänger och vågar tala också om problem med snabbt migration är positivt. Men de borde vara mer ödmjuka med tanke på sin egen roll och den ton de har använt mot meningsmotståndare.