I grunden är det förvisso klokt att lyssna på dem som kan något. Det ska också medges att politiker sällan är de mest pålästa. Samtidigt är en budget avvägningar mellan olika intressen. Men avvägningar ska göras av politiker, inte av tjänstemän. Hade alla kunnat få allt hade vi inte behövt politiker. Då hade budgeten kunnat göras av en robot.
Huvudinvändningen mot uppmaningarna att lyssna på experterna är emellertid i detta fall att de förmenta experterna, Riksbanken, har en besvärande usel meritlista. Visst har Riksbanken nyligen bytt chef, men det innebär inte att allt nollställs och blir nytt.
Det har, fram till nu, varit relativt ovanligt att Riksbanken höjt räntan när konjunkturen varit svag. Men undantag finns. Till exempel år 2008 då Riksbankens höjningar på allvar avvek från hushållens och företagens syn på ekonomin. Den höjda styrräntan eldade dessutom på inflationen. Redan då bestraffade Riksbanken svenskarna för kostnadsökningar som myndigheten själv orsakat och eldat på. Räntehöjningarna före finanskrisen gjorde också att låntagare under nästan ett års tid betalade mer än vad som egentligen var motiverat.
Riksbanken har tillverkat nya pengar för att köpa statsobligationer av Riksgälden. Att på detta vis öka penningmängden i systemet för att få upp inflationen var inte särskilt klokt. I synnerhet inte när Riksbanken också köpte bostads- och företagsobligationer för hundratals miljarder och nu är insolvent utan omfattande kapitaltillskott från staten. Det var inte heller genomtänkt att köpa stora mängder utländsk valuta för att sänka den svenska kronans värde. Detta är en av de åtgärder som gett oss dagens rekordinflation.
Riksbanken införde därtill minusränta när det inte behövdes. Det skapade enorm inflation på de tillgångar som Riksbanken inte mätte i sin inflationsmodell, nämligen bostäder och kapital. Sedan väntade man för länge med att höja räntan. Redan hösten 2020 såg vi att tillväxten fanns kvar trots pandemin. Då hade det varit läge att göra små gradvisa höjningar. I stället väntade man till efter valet 2022 och genomförde flera stora höjningar i rad. Det finns skäl att starkt ifrågasätta kompetensen och omvärldsbevakningen hos centralbanker som tvingas höja mer än 0,25 procentenheter åt gången.
Det går inte heller att bortse från att den förre riksbankschefen under hela sin karriär knappt hade rätt om en enda räntebana. Nog för att dessa är prognoser, men någon gång ska man väl som ansvarig för verksamheten i alla fall vara i närheten av att ha rätt? I alla fall om man ska bli lyssnad på.
Kunskap och kompetens är bra. Det ger oss om inte annat möjlighet att identifiera vilka som faktiskt kan ämnet och vilka som talar i nattmössan. Vi alla bör sträva efter att alltid bli mer kunniga, inte minst de som kallas experter.