Den glädje som avslutar påsken i och med Jesus uppståndelse hade svårare att infinna sig än annars. Hela långhelgen präglades av krigszonsliknande bilder från alldeles för många städer. I Sverige. Bilder av polisbilar som brinner, av poliser som tvingas fly för sina liv, av terrorister som går runt i stulna polisuniformer.
Inget av detta handlade om huruvida någon eldade en eller flera koraner. Just det blev ju nästan aldrig av. Ändå har många krävt att vi ska försöka stävja denna sorts händelser genom att införa blasfemilagar. En enfaldig reaktion. Dels för att detta inte främst handlar om religiös kränkthet utan om att manifestera makt, dels för att terroristerna själva hädade. På annat sätt kan inte omfattande upplopp under stilla veckan beskrivas.
Måltavlan för våldet var först och främst polisen. Vittnesmålen från poliser som var med är samstämmiga och skärrande. Många var ute efter att skada och döda poliser. Det första lyckades de med. På söndagen summerades till 26 skadade poliser, dittills. Som genom ett mirakel har ingen polis bragts om livet. Det ska vi vara väldigt tacksamma för.
Det finns mycket att invända mot hur detta har hanterats av polisledningen som uppenbarligen inte hade förutsett detta alls. Men också, och framför allt, mot den politiska ledningen. S har äntligen tvingats börja ta den externa säkerheten på allvar, men vad gäller den interna säkerheten är allt vi har Morgan Johansson (S). Och det har då inte gjort någonting bättre hittills.
Rikspolischef Anders Thornberg var extremt tydlig under söndagens presskonferens. Han sa att Sverige har för få poliser, antalet har inte tillåtits växa i takt med utmaningarna. Och, sade Thornberg, detta trots att polisen systematiskt påtalat behoven för regeringen.
Men regeringen får förhoppningsvis sitt rättmätiga straff vid höstens riksdagsval. Nu är det viktigaste att fokusera på de många upprorsmakarna. Eftersom syftet var att demonstrera den makt som finns i vissa så kallade utsatta områden är upploppen närmast att betrakta som revolutionära gärningar. De som går att döma bör alla tilldelas tämligen långa straff och alla som inte är medborgare förtjänar att utvisas.
Det finns mycket material att gå igenom. Från mobilvideor till övervakningskameror. Använd det. Detta får inte gå ostraffat.
Därefter måste staten börja återta makten från gängen i dessa områden. Men det får väl vänta till efter valet.