Replik: Det är fel på sjukpenningen, inte regeringen!

Ledarsidans nyhet att regeringen ljuger om den slopade karensdagen ifrågasätts.

Emilia Töyrä menar att Daniel Persson har fel när han påstår att regeringen ljuger om karensdagen.

Emilia Töyrä menar att Daniel Persson har fel när han påstår att regeringen ljuger om karensdagen.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ledare2020-04-08 11:33
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Visst är det viktigt att inte fara med osanning, speciellt i kristider. I Daniel Perssons ledare från 6 april, påstår han att regeringen ljugit om karensavdraget. Det är sant att regeringen, med samarbetspartier, kommunicerade att karensavdraget skulle slopas för att det inte skulle vara en hindrande faktor för att stanna hemma från jobbet.

Frågan om vilket ersättning som skulle utgå var inte klarlagt. För att staten skulle kunna ta över sjuklöneansvaret snabbt, krävdes att Försäkringskassan också praktiskt skulle kunna administrera det. Därför beslutades att det skulle bli i form av en schabloniserad ersättning för första sjukdagen, dagen då man normalt som arbetstagare har karensavdrag och alltså inte får någon ersättning alls. 

Den som varit sjukskriven är nog smärtsamt medveten om att ersättningsnivåerna är alltför små, där 80% av lönen bara gäller för de som har en lägre inkomst eftersom taket för sjukpenningen ligger på 804 kronor per dag. Att då argumentera om att schabloniserade ersättningen för karensavdraget skulle ligga lågt med 700 kronor varje dag, kan man ju hålla med om. Det gör en skillnad på hela sjukperioden på 104 kronor. Men i jämförelse med det normala ligger alltså 700 kronor ÖVER ersättningen man skulle fått. Och att påstå att man skulle kunna få 1258 kronor i sjukpenning är alltså grovt överskattat och okunnigt.

Jag är den första att skriva under på att taket för sjukpenning skulle behöva höjas, men det är alltså inte vad ledarskribenten far efter i sin text. Jag kan också hålla med om att det hade varit bra att kommunicera vilken nivå ersättningen skulle ligga på direkt – men då hade beslutet sannolikt också dröjt alltför länge. I skrivande stund – 7 april 2020 – har ansökningarna öppnat på försäkringskassans hemsida och gäller retroaktivt från det att beslutet kommunicerades, 11 mars. Hade beslutet fattats senare hade förmodligen fler valt att gå till arbetet trots symptom och framför allt de som Daniel Persson valde att inte nämna i sin text  -  de med låga inkomster och osäker anställning. 

Jag tror att detta hade varit djupt olyckligt.

Vem som gör rätt i stunder av kris kan man sällan veta under tiden krisen pågår. Vad jag vet är dock att regeringsföreträdarna jobbar idogt och flitigt med att begränsa smittspridning och med att mildra de ekonomiska konsekvenserna för enskilda, företag och offentlig sektor. 

Att då på ledarsidan i en av Norrbottens större tidningar påstå att regeringen far med osanning, känns rätt oseriöst. Speciellt när man inte själv har rätt fakta i sin egen text.

Emilia Töyrä
Riksdagsledamot för Socialdemokraterna
Kiruna

Ledarsidans svar

Emilia Töyrä och jag är överens om vikten av att hålla sig till sanningen. Sedan går vi tydligen skilda vägar i våra bedömningar av vad det innebär i praktiken.

Det Töyrä skriver om sjukpenningen är förstås helt riktigt i sak. Problemet är bara att jag inte har skrivit om sjukpenningen utan om sjuklönen, vilket också Töyrä råkar göra när hon korrekt beskriver att det som kommunicerades var att staten skulle ta över sjuklöneansvaret från företagen. Det har man inte gjort.

Sjuklön är den ersättning som arbetsgivaren betalar under de första 14 dagarnas sjukdom och motsvarar 80 procent av ens lön, eller mer exakt av anställningsförmånerna (se lag (1991:1047) om sjuklön § 6). Sjukpenningen har ett tak, inte sjuklönen. Och det är senare som arbetsgivarna betalar och som karensdagen dras av från. 

När regeringen med stödpartier säger att den ska slopa karensdagen och att staten ska ta över sjuklöneansvaret så att inte företagen drabbas av detta vore det orimligt att anta något annat än att den sjuke arbetstagaren ska få sjuklön på 80 procent av sin vanliga lön, inte 700 kronor vilket alltså för någon med 2018 genomsnittslön på 34 600 kronor innebär en ersättningsnivå på 44,5 procent. 

Jag var för åtgärden när regeringen presenterade den och hade förmodligen även varit för den nu införda åtgärden om de i stället hade presenterat den. Jag hade till och med kunnat hysa ett mått av fördragsamhet med regeringen om den hade ångrat sig och öppet kommunicerat detta. Men det har man inte gjort.

Vad gäller frågan om bristande seriositet anser jag för egen del att försvara regeringens lögn med att sjukpenningen är för låg toppar att uppmärksamma sagda lögn.

Daniel Persson
vik. politisk redaktör, Norrbottens-Kuriren