Tänk att behöva delta i den högtidliga blåljuskortegen där man åker från den gamla stationen till den nya – bara för att behöva åka tillbaka sedan. Så blev det ju för ambulanspersonalen. Snopet är kanske ett sätt att beskriva känslan. Frustration och ilska är ett par andra tänkbara kandidater.
Ceremonier är förstås inte allt här i världen. Men de är långt ifrån oviktiga. Symboler är bärare av verkliga värden och speglar sådant som är av större vikt. Därför spelar de en stor roll.
I det här fallet kom den fallerade ceremonin att gestalta inte minst en respektlöshet för de anställda. Huruvida den känslan har täckning i bred bemärkelse spelar ingen roll. Den är väldigt tydlig i det konkreta fallet. Direkt angår det kanske bara de totalt omkring 60 medarbetarna, men det påverkar även resten av samhället.
Det verkar inte finnas särskilt mycket gott att säga om de gamla lokalerna. Ambulansföraren Anders Nordlund beskriver det som en rivningskåk. Trångt verkar närmast vara en underdrift. Kvinnorna ska enligt uppgift tvingas att byta om i garaget.
Att med vetskap om allt detta och tre år till sitt förfogande ändå misslyckas med att få till ett hyresavtal i tid är imponerande, om än inte på ett bra sätt. Regionens obryddhet ska förmodligen inte övertolkas, men den sänder en märklig signal. I stället för att verka lugnande är det lätt att få uppfattningen att regionen helt enkelt inte riktigt bryr sig. Så är det förstås inte.
Luleå kommun framstår i detta sammanhang som en mycket välfungerande organisation som bara skakar lite på huvudet åt regionen och konstaterar att det är märkligt att det inte har blivit något än. Det säger det mesta. Inte minst att det är kommunen som sitter på makten här, eller nycklarna om man så vill.
Kommunen har incitament att tala om detta så vitt och brett som möjligt. Det ökar trycket på regionen att gå med på kommunens villkor. Regionen anser uppenbarligen att kommunen begär för mycket men har inget annat verktyg än att inte falla till föga. Kommunen kan bli pressad av att stå med en tom lokal, men det är nog inte aktuellt på ett bra tag än.
Och under tiden ser det ut som om regionen inte ens klarar av den allra enklaste av uppgifter: att teckna ett avtal så att personalen inte ska behöva byta om i garaget till ett rivningshus. Det är dessvärre inte en rättvis bild som förmedlas, men den är ack så tydlig.