Med den retoriska frågan inledde justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) presskonferensen om nya satsningar på det civila försvaret. Därför är det beklämmande att återuppbyggnaden av det svenska civila försvaret har tagit så lång tid – och faktiskt fortfarande inte kommit igång på allvar.
I december 2017 kom Försvarsberedningens rapport Motståndskraft. I den betonades det hotfulla omvärldsläget och Sveriges avsaknad av ett förberett civilt försvar. Men vad som nu presenteras av regeringen är bara ett slags inventering. 60 statliga myndigheter pekas ut som beredskapsmyndigheter. Exempel är Tullverket, Skatteverket och Migrationsverket. Tio beredskapssektorer pekas också ut. Exempel är energiförsörjning, transporter och livsmedelsförsörjning. Samtidigt saknas viktiga pusselbitar som personalförsörjning och CBRN, det vill säga krigföring med kemiska, biologiska, radiologiska eller nukleära stridsmedel.
Sverige delas också in i civilförsvarsområden i vilket en länsstyrelse får huvudansvar. Till exempel blir länsstyrelsen i Norrbotten civilområdesansvarig i norra civilområdet, Civo N. Att den här indelningen nu finns på plats är bra. Den borde ha funnits tidigare. Men den som hoppades på att regeringen skulle komma med beslut om en ny organisation med förbestämda ledningsstrukturer och pliktplacerad personal –som i våra grannländer – blir besviken.
Särskilt beklämmande är att de utpekade myndigheterna inte ens får rätt att komma med föreskrifter inom sitt ansvarsområde. Det Försvarsberedningen efterfrågade 2017 var tydliga ansvars- och ledningsförhållanden samt större förmåga till samordning – det vill säga att en myndighet styr andra myndigheter. MSB har till exempel ingen ledande roll enligt sina instruktioner
Vad som också fortfarande saknas är bindande civilplikt som tillåter myndigheter att krigsplacera nyckelpersonal. Utan sådan planering blir ansvarsfördelningen mellan myndigheterna främst teoretisk.
Det är en allvarlig brist. Vi vet att en stormakt som uttryckligen hotar Sverige, Ryssland, har som strategi att ge sig på civilbefolkningen. Vi vet också att Försvarsmakten och ÖB flera gånger har påpekat Försvarsmaktens beroende av det civila samhällets resurser i händelse av krig.
Om det som Morgan Johansson säger är en moralisk plikt för staten att förbereda skyddet av medborgarna, vad säger då om staten Sverige under den regering han själv sitter i?