I fokus står de som ljugit sig till uppehållstillstånd, alltså rätt att få stanna i Sverige även om man inte är svensk medborgare. Trots att Riksrevisionen tidigare i år pekade på att uppehållstillstånd för att studera i Sverige missbrukades skedde inget synbart från Migrationsverkets sida. Riksrevisionen företar således en ny granskning av Migrationsverket.
”Efter indikationer på svaga rutiner och långa handläggningstider genomför Riksrevisionen en granskning av effektiviteten i systemet för att återkalla uppehållstillstånd”, skriver Riksrevisionen på sin hemsida och fortsätter: ”Brister i systemet med återkallande av uppehålls- och arbetstillstånd kan bland annat leda till felaktiga utbetalningar ur välfärdssystemen och försämrade förhållanden på arbetsmarknaden.”
Migrationsverket har alltså inte klarat av att sålla ut de som ljugit sig till uppehållstillstånd för studier. Nu ska fler eventuella brister utredas. Exempelvis de som hävdat skyddsbehov på grund av förföljelse eller hot i det egna landet, men som ändå åkt dit på semester. Det är detta regeringen och SD nu vill ska fungera, och att fler beslut om uppehållstillstånd som skett på falska premisser rättas till, det vill säga dras tillbaka.
Det är alltså både anmärkningsvärda och naturliga besked migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) och SD:s vice partiledare Henrik Vinge kom med under sin presskonferens. Det naturliga är att vi har en regering som förväntar sig att myndigheterna klarar av att utföra sina uppdrag och har en fungerande verksamhet.
Däremot är det anmärkningsvärt att Migrationsverkets myndighetsutövning inte fungerat. ”Det här har uppenbarligen inte varit ett prioriterat område. Det har inte funnits mål eller tydliga rutiner, sade Malmer Stenergard.
Det är också märkligt att regeringen måste vara så uttalad i sin förväntan. Ska det verkligen behöva förklaras för myndigheter att deras verksamhet ska fungera? Det borde väl vara en självklarhet.
Givet situationen är det dock bra att regeringen så tydligt visar att den täcker myndighetens rygg så länge allt stämmer. Myndighetens anställda måste våga göra rätt. Det bör dock kombineras med konsekvenser om så inte sker.
För hur det än är, är möjligheten att återkalla felaktiga uppehållstillstånd en självklar del av den kontrollerade migrationen. Svenskarna är ett givmilt folk, och vårt samhälle och sociala skyddsnät är byggt därefter. Därför måste kontrollen fungera. Obehöriga ska inte få tillgång till välfärden.
Samtidigt går det inte att bortse att kravet på att Migrationsverket följer reglerna innebär ökad osäkerhet för människor. Men den osäkerheten har Migrationsverket skapat. Med rättssäkra beslut och en återkallelseverksamhet som fungerat hade både misstro och oro knappt funnits.