Uppdraget var att utvärdera regeringens, förvaltningsmyndigheternas, regionernas och kommunernas åtgärder för att begränsa smittspridning, samt att lämna förslag på förbättringar. En annan del var att utvärdera hur ansvarsprincipen fungerat. Principen gör gällande att den myndighet som i normala fall ansvarar för en verksamhet har detta ansvar även under en krissituation.
Kommissionen har lämnat två delbetänkanden. Inget av dem rosar svensk coronahantering. I december 2020 levererades det första delbetänkandet som konstaterade att strategin att skydda landets äldre hade misslyckats. Oktober 2021 kom det andra som förklarade att ”Sveriges hantering av coronapandemin har präglats av senfärdighet.” Gällande ansvarsprincipen pekade kommissionen på att otydlighet kring ansvarsfördelningen inom hälso- och sjukvården gjort det svårt att se vem som faktiskt hade det övergripande ansvaret.
Coronakommissionens delbetänkanden är oerhört viktig läsning om vi ska ha möjlighet att tackla nästa kris bättre. Inför kommissionens slutbetänkande försöker dock Regeringskansliet till synes undvika ytterligare kritik genom att obstruera och svälta ut kommissionen.
I fjol somras begärde kommissionen ut bland annat krishanteringskansliets minnesanteckningar från möten mellan berörda statssekreterare. Efter lång tystnad meddelade Regeringskansliet precis före jul att det inte tänker hörsamma begäran. Dess svar kan enklast sammanfattas med ”ni kan inte tvinga oss”.
Regeringskansliet inte bara vägrar att lämna ut av allt att döma komprometterande dokument. Det dröjer dessutom med att meddela detta till det i princip är för sent. Slutbetänkandet ska presenteras i slutet av februari, och måste snart gå till tryck.
Ansvarsutkrävande är viktigt, men det är än viktigare att Sverige kan dra lärdomar och möta framtiden bättre rustade. Då duger det inte att sätta personlig prestige och partipolitik i vägen för våra möjligheter att hantera stora kriser. Om det finns kritik mot pandemihanteringen är försöken att sopa under mattan ännu värre.
Det vilar därför ett tungt ansvar på de partier som släppt fram ansvarig minister, Lena Hallengren, att tvinga fram att dokumenten lämnas ut och att respiten för coronakommissionen förlängs. Samt att om nu ministern genom att fortsätta mörka förvägrar oss att gå ur pandemin så starka vi kan, helt enkelt avsätta henne.