Regeringen måste lära sig respektera riksdagen

Föräldrarna kan säga åt sin femåring att det är förbjudet att hoppa i sängen. Men vad händer om femåringen fortsätter att hoppa?

Om ett barns test av gränser inte möts av konsekvenser kan det tappa respekten för föräldrarna. Detsamma gäller förhållandet mellan regeringen och riksdagen.

Om ett barns test av gränser inte möts av konsekvenser kan det tappa respekten för föräldrarna. Detsamma gäller förhållandet mellan regeringen och riksdagen.

Foto: Mandyme27/Pixabay

Ledare2021-01-04 05:30
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Vad händer när en femtonåring som inte får gå ut på en skolkväll ändå smiter ut? Får det inga konsekvenser är risken stor att det ovälkomna beteendet fortsätter. Värre, det finns risk att barnet tappar respekten för föräldrarna.

Detta ovälkomna beteendet har nått våra styrande organ. Regeringen har de senaste åren visat en påtaglig ovilja att följa riksdagens beslut. Det gäller så vitt skilda ämnen som tjänstemannaansvar, lagen om skönhetsingrepp och vapenlagstiftning.

Nu ligger 16 tillkännagivanden i vapenfrågor på regeringens bord. Regeringen agerar knappt alls. Riksdagen har till och med ansett det nödvändigt att upprepa vissa punkter, till exempel att avskaffa tidsbegränsade vapenlicenser.

Frågan blev ett tillkännagivande både 2018 och 2019, utan påföljd. Därtill har inrikesminister Mikael Damberg (S) kungjort att regeringen inte avser att följa riksdagens beslut. Det fick till följd att Adam Marttinen (SD) i början av december lade ett förslag till ett utskottsinitiativ om att riksdagen skulle direktlagstifta i ärendet.

Förslaget röstades ned. De andra partierna ansåg att utskottet inte har resurser till detta, det kräver beredning och konsekvensanalys. Detta är i sak korrekt, men just denna fråga är redan utredd och lämpar sig väl för ett direktbeslut i och med det enkla genomförandet.

Förutom brist på resurser för riksdagen att själv ta fram lagförslag, så saknas det en tidsram och ett krav på att regeringen skall genomföra de uppmaningar som riksdagen riktar till den. Det är nu alltför enkelt att begrava dessa tillkännagivanden under en hög med utredningar och dra dem i långbänk. Eller rentav vägra lägga ett lagförslag.

Därmed är det viktigt att skärpa regelverket runt riksdagens tillkännagivanden, så att regeringen verkligen genomför det som riksdagen har beslutat inom rimlig tid.

Sten Bergheden (M) föreslår i en motion att efter ett tillkännagivande ska regeringen inom två månader redovisa en tidsram för hur tillkännagivandet ska hanteras och när regeringen beräknar att komma med en proposition till riksdagen. Denna tidsram ska meddelas riksdagen för ett godkännande och ska sedan hållas.

Detta är ett bra första steg. Men såväl för barn som för politiker räcker inte regler om det inte blir några konsekvenser av att bryta dem. En regering som inte bryr sig om reglerna har tappat respekten för riksdagen och, i förlängningen, folkets vilja. Vilka blir konsekvenserna?