Det är inte roligt att tänka men Ukrainas framgångar till trots talar de långa linjerna i kriget ännu till Rysslands fördel. Ukrainas behov av militärt och ekonomiskt stöd är fortfarande avgörande.
För den som följer det ryska angreppskriget via sociala medier är det lätt att få intrycket av att situationen på något sätt är under kontroll. Den ukrainska armén har ju haft taktiska och operativa framgångar ända sedan angreppet började för tio månader sedan. De ryska trupperna har tvingats retirera.
Men ett krig avgörs inte bara på slagfältet. Konflikten är också en ekonomisk kraftmätning och i den är ukrainarna i ett förtvivlat underläge. Krigshandlingarna sker nästan uteslutande på ukrainskt territorium. Det är Ukraina och inte Ryssland som drabbas av förödelsen. Det är Ukrainas infrastruktur, civilsamhälle och ekonomi som förstörs när granater och robotar slår ned. Därtill har den försvarande nationen tvingats att kalla in en mycket större andel av sin befolkning till krigstjänst medan de ryska myndigheterna varit relativt framgångsrika i att använda sig av kontraktssoldater och legoknektar från gamla Sovjetrepubliker i öster. Trots sanktionerna mot Ryssland är det därför Ukraina som lidit mest ekonomiskt av kriget. Enligt IMF minskade Rysslands bnp med 2,3 procent under år 2022. Ukrainas ekonomi krympte samtidigt med mer än en tredjedel. De långa linjerna pekar till Putins fördel.
Ukraina är i dag beroende av direkt stöd från demokratiska länder för att fortsätta att fungera. Stödet kommer dessutom bli alltmer avgörande i takt med att ryssarna inriktar sig på attacker mot civila mål som elförsörjningen. Den kommande vintern kommer vara en kraftmätning där Ryssland försöker att strypa Ukrainas ekonomi, samtidigt som väst försöker hålla den vid liv.
En bartender på en restaurang i Kyiv tillreder en drink i det enda sken som finns att tillgå, det från sin pannlampa.
Att ett litet land som Sverige växlar upp och tar stort ansvar spelar roll i sammanhanget. Det skapar ett positivt exempel och sätter välbehövlig press på andra länder. För vad Putin hoppas på är en spricka i västvärldens stöd. I början av konflikten var EU och Nato-länderna påfallande överens om helhjärtat stöd, men det berodde mycket på att USA och Storbritannien visade ledarskap. Med tiden har det visat sig att det finns fler perspektiv på Ukraina.
I Sydeuropa är man generellt mer intresserade av ett snabbt slut på kriget än av att Ryssland ska lida nederlag. Frankrikes president Macron sa i början av december att Ryssland måste erbjudas säkerhetsgarantier. Det var ett uttalande som tyvärr spelade in i Putins retorik där Ryssland framställs som hotat av omvärlden.
Frankrikes president Emmanuel Macron är inte enbart hjälpsam.
Vi vet inte hur stödet för det angripna landet förändras när allt större grupper av medborgare i de europeiska länderna påverkas direkt av krigets konsekvenser i form av högre energikostnader och inflation. Det bästa ett litet land som Sverige kan göra är att föregå med gott exempel och fortsätta stötta det ukrainska samhället.