Moderaterna i januari 2022.
Hur tydligt kan ett självmål bli i politiken egentligen? Det är värt att fundera på nu. I januari 2022 gick Moderaterna fram i riksdagen och försökte få till ett stopp av den automatiska höjningen av elskatten, ja man ville till och med sänka den. Partiet gick bland annat ut med budskapet att om inte dåvarande finansminister Mikael Damberg (S) kunde sänka elskatten var Elisabeth Svantesson (M) beredd att ta över. Det har hon gjort nu.
Det var inte så märkligt. Elpriserna har de senaste vintrarna pressat hushållens ekonomi extremt hårt, förra vintern även här uppe. Elstöd spelade också en betydande roll i valrörelsen. Den nya regeringen har kritiserats hårt, ofta rättvist, för hur den har hanterat just elstödet. Inte nog med att stödet blev mindre och annorlunda än vad som hade utlovats, det blev många vändor fram och tillbaka innan förra vinterns elstöd kunde betalas ut retroaktivt.
Moderaterna pressade den förra regeringen hårt om elskatten.
I våras planerade regeringen för att pausa den automatiska uppräkningen av elskatten, ett förslag skickades ut på remiss. Elskatten skulle annars skrivas upp med inflationen, vilken ju som bekant är onödigt hög just nu. Att åtminstone hoppa över de år då detta skulle bli en orimligt tung börda för hushållen varför det var ett klokt drag. Om man hade genomfört det vill säga.
I förra veckan presenterade regeringens utredare professor Johan Hassler sin utredning om miljömålen. Då föreslog han bland mycket annat sänkt elskatt. En effektiv och rättvis åtgärd som skulle hjälpa till med elektrifieringen och bistå alla hushåll och företag. Klimatpolitik och ekonomi i ett således.
Trots allt detta smög regeringen samtidigt ut beskedet att elskatten kommer att höjas med 9,2 procent vid årsskiftet. Det högsta höjningen i modern tid på grund av inflationen. Nu menar finansminister Elisabeth Svantesson att höjningen är en bra avvägning och att om hushållen får det för tufft får regeringen återkomma.
Högre elskatt ger högre elpriser och lämnar ännu större hål i hushållens plånböcker. För en genomsnittlig villaägare som gör av med 20 000 kWh per år innebär höjningen en ökad kostnad på omkring 900 kronor nästa år. Skenar elpriserna iväg igen blir förstås effekterna av skattehöjningen ännu värre.
Att regeringen gör så här är obegripligt, inte minst då Moderaterna, som ju leder regeringen, har haft så oerhört hög svansföring i frågan. Väljarna har med rätta förväntat sig en annan politik. Detta är ett svek.