Två oskyldiga bröder pekades ut av staten som skyldiga till fyraåriga Kevins död. Kevinfallet är en av de största rättsskandalerna i modern tid.
Bröderna var bara fem och sju år gamla. Förhören var både många och långa. I det sista förhöret med den sjuåriga pojken sade han inte mindre än 61 gånger att han inte ville eller orkade mer. Förhöret pågick i 4,5 timmar.
Polisens förundersökningsledare höll sedan en presskonferens där han meddelade att bröderna erkänt sig skyldiga till Kevins död. Tjugo år senare friades bröderna från misstankarna efter avslöjanden om allvarliga brister i polisutredningen. Det är till och med tveksamt om ett brott låg bakom Kevins död, visade den nya utredningen.
Bröderna dömdes aldrig för brott, de var ju bara barn när det här hände, och skuldfrågan blev heller aldrig fastställd genom en så kallad bevistalan i domstol. Men i allmänhetens ögon blev deras skuld en sanning i tjugo års tid, eftersom staten genom polisen pekat ut dem som skyldiga.
Och det är här det börjar bli knepigt ur ett rättsligt perspektiv. Det råder ingen tvekan om att flera rättigheter som tas för givet i en rättsstat har överträtts, men bröderna har ingen rätt till skadestånd för överträdelserna på grund av preskriptionstiden. Brödernas skadeståndsanspråk skulle ha lämnats in senast 2008, trots att bristerna i polisens utredning avslöjades först 2017. Deras anspråk nekades därför av Justitiekanslern förra året.
Tidsgränser för skadestånd kan förlängas, men det förutsätter att man vidtar vissa åtgärder, exempelvis överklagar en dom eller ett beslut. Men eftersom skuldfrågan aldrig prövades kunde bröderna inte göra detta – det fanns ju ingenting att överklaga. Därför har bröderna ingen rätt till kompensation för statens övergrepp. Det hela är en mycket absurd situation.
Bröderna har nu begärt att regeringen ex gratia ska betala ut ersättning för deras lidande. Ex gratia betyder ”av nåd”. Det är en ovanlig ersättning som framför allt används när samhällets värderingar har förändrats och staten i efterhand vill ta ansvar för sitt tidigare handlande, trots att det inte finns någon juridisk skyldighet till det.
Egentligen blir det fel att prata om att det skulle ske av nåd i brödernas fall. Det skulle antyda att ingen skuld uppstått från statens sida.
Men just på grund av att det endast är formella skäl som hindrat staten från att ersätta bröderna bör regeringen fatta ett beslut till deras fördel. Det skulle inte betyda att staten är fri från skuld. Tvärtom, det skulle i det här fallet vara ett erkännande. Ett välbehövligt sådant.